Forskningsprojekt - Forskarskolan för yrkesverksamma i socialtjänsten

Forskningsprojekt


Nedan presenteras de pågående projekten inom forskarskolan som startade hösten 2019 och 2020 och som på olika sätt beror socialtjänstens verksamhetsområden. Projekten är i uppstartsfas vilket betyder att de kommer att utvecklas i takt med de fyra åren som forskarstudierna bedrivs.

Postergalleri

Klicka här för att se forskningsprojekten presenteras genom ett postergalleri.


Forskningsprojekt (start 2019)

Barns möten med socialtjänsten
Annette Fridström, Svenljunga kommun

Mitt avhandlingsprojekt avser att undersöka hur barn upplever mötet och/eller kontakten med professionella inom socialtjänsten när de på olika sätt medverkar i en barnavårdsutredning. Vid genomgång av forskningsläget finns en del kunskap om barns upplevelser av den sociala barnavården, men det mesta är retrospektivt och berör placerade barn. Det saknas kunskap om hur barn själva upplever det under utredningen oavsett om den leder till insats eller inte. Förutom en scoping review för att ringa in kunskapsläget tänker jag intervjua barn om deras upplevelser och förhoppningsvis även kunna observera utredningssituationer där barnen möter socialsekreteraren.

Anette Fridström
Barn och ungas erfarenheter av socialtjänstens föräldrastödjande behandlingsinsatser
Annica Markström, Malmö stad

Öppenvården i Malmö bedriver förändringsarbete med familjer i syfte att skapa bättre förhållanden för barnen. Syftet med denna studie är att undersöka barns upplevelser vid behandlingsinsatser i familjen, som har som mål att stärka föräldraförmågan. Att öka kunskapen kring barns upplevelser av socialtjänstens behandlingsinsatser, samt kunskapsutvecklingen om barns aktörskap och delaktighet i behandlingsprocessen är viktiga frågor för socialtjänsten idag och i synnerhet för de barn som kommer i kontakt med myndigheten.

Annica Markström
Socialsekreterares strategier för att nå pappor med våldsproblematik
Maria Grönte, Staffanstorps kommun

Det övergripande syftet med studien är att öka kunskapen om socialsekreterares utredningspraktik av pappors våld mot mammor vid en barnavårdsutredning. För att besvara forskningsfrågorna intervjuas socialsekreterare som genomför barnavårdsutredningar gällande pappans våld mot mamman. Pappor som har erfarenhet av detsamma intervjuas likaså.Tidigare forskning har framförallt fokuserat på våldsutsatta mammor och barn samt våldets konsekvenser. För att begränsa våldet, och få våldet att upphöra, behöver fokus även läggas vid det våldsförebyggande arbetet med våldsutövaren. Inom ett område där kunskap saknas bidrar denna studie med både teoretiska och empiriska/erfarenhetsgrundade kunskapsvinster som i förlängningen kan tillvaratas för att utforma mer ändamålsenliga riktlinjer i arbetet med

Maria Grönte
Systematisk kvalitetsutveckling i social barnavård
Christina Evaldsson, Jönköpings kommun

Att systematisk kvalitetsutveckling är ett måste för socialtjänsten fastslås i socialtjänstlagen (SFS 2001:453). Kvalitetsutveckling strävar efter progression från nuläge till önskat läge. Det är givet att utveckling innebär förändring men inte självklart att förändring innebär förbättring. Trots goda intentioner riskerar förändringar att stanna vid att enbart vara förändrade arbetssätt. Frånvaron av forskning om systematisk kvalitetsutveckling inom det sociala barnavårdsfältet innebär att nödvändig guidning saknas. Projektet syftar därför till en fördjupad förståelse kring systematisk kvalitetsutveckling. Genom samskapande mellan forskare och praktiker skapas i projektet förutsättningar för ett gemensamt lärande där kunskapen direkt kommer verksamheten och dess användare till nytta.

Christina Evaldsson
(O)jämlik social barnavård
Kerstin Tingberg, Göteborgs Stad

Forskningsprojektet tar, i bred bemärkelse, avstamp i att alla barn som vistas och bor i Sverige har en lagstadgad rätt att få tillgång till socialtjänstens insatser på lika villkor (Regeringsformen, RF). Av 1 kapitlet 1 § SoL framgår att socialsekreteraren i handläggningen ska följa den svenska rättsordningens grundläggande princip om alla människors lika värde oavsett ”kön, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, språklig eller religiös tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller andra omständigheter som gäller den enskilde som person” (1 kap. 2 § 5 st RF). Projektet består av två delstudier, som sammantaget avser att beskriva och förstå hur olika maktpositioner och dess samverkan: klass, kön, ålder och etnicitet påverkar socialtjänstens bedömningar och beslut om insatser när socialtjänstens praktik tar emot och utreder oro i anmälningar som innehåller återgivning av ett barns självrapportering om utsatthet för fysiskt våld från förälder.

Kerstin Tingberg
Unga och tramadol
Kristin Arve, Lunds kommun

Det smärtstillande opioidläkemedlet tramadol har blivit en populär drog bland unga i Sverige. Tramadol kommer ofta tidigt in i drogkarriären jämfört med klassiska opioidpreparat så som heroin och är inte tabubelagt på samma sätt. Samtidigt medför tramadol liknande toleransutveckling och abstinensbesvär, vilket kan innebära särskilda utmaningar att sluta med drogen. Det behövs mer kunskap om hur unga som använder tramadol själva upplever processen att försöka sluta med drogen. Studien syftar till att undersöka de ungas egna berättelser om att försöka sluta. Fokus ligger bland annat på hur de ser på sin droganvändning och drogens mening, hur de förhåller sig till olika stöd- och behandlingsinsatser, samt vilka faktorer och händelser de omtalar som betydelsefulla i processen.

Kristin Arve
En studie om frontlinjearbete med orosanmälningar inom den sociala barn- och ungdomsvården
Lejla Mesinovic, Göteborgs Stad

I forskningsprojektet riktas intresset mot att söka kunskap om frontlinjespraktik inom den sociala barn- och ungdomsvården där orosanmälningar tas emot, ges mening, kategoriseras, utreds eller avskrivs. Den praktik som kallas förhandsbedömningar (Socialstyrelsen 2019). Forskningsintresset tar avstamp i att alla orosanmälningar inte med automatik leder till en utredning av oron i anmälan samt att den initiala förhandsbedömningen, med nödvändighet, omges av en hög grad av osäkerhet. Det är en uppgift där socialarbetares, och därmed samhällets, antaganden om tillräckligt goda uppväxtförhållanden och barndomar kommer till uttryck och förstås. Studien syftar till att utforska socialsekreterares (professionella) bedömningar och de bevekelsegrunder som påverkar deras ställningstaganden när allvarlighetsgraden i en orosanmälan ska avgöras.

Lejla Mesinovic
Barn i socialtjänstens stödgrupper
Maria Svensson, Lunds kommun

I den här studien vill jag fördjupa kunskapen om socialtjänstens stödgrupper för barn till föräldrar med missbruk, psykisk ohälsa eller där det förekommit våld i familjen. Jag vill undersöka hur barn, föräldrar och stödgruppsledare uppfattar och tolkar syftet med stödgrupper och varför barn deltar. Tidigare forskning har visat att det är svårt att rekrytera barn till stödgrupper, bland annat på grund av föräldrars rädsla för att bli dömd för sin problematik . Därför vill jag också ta reda på hur barns deltagande i stödgrupperna kommer till stånd. .

Maria Svensson
Kunskap och lärande genom systematisk uppföljning av socialtjänstens öppenvårdsinsatser för barn och unga
Petra Höglund, Växjö kommun

Det sociala arbetets verksamhetsområden är komplexa och ställer ständiga krav på ny kunskap och dess tillämpning i praktiken, för att kunna möta de behov som finns. Att systematiskt följa upp socialtjänstens insatser kan förstås som ett sätt att utveckla en evidensbaserad praktik (EBP). En sådan praktik bygger på tanken om att professionellt arbete, dess insatser och de metoder som används bör baseras på systematisk och tillförlitlig kunskap. En mängd tidigare studier på området har dock visat på svårigheter i att förverkliga EBP inom socialt arbete, bland annat gällande brister i att tillvarata kunskaper från socialtjänstens verksamheter. En möjlig lösning ses i lokal systematisk uppföljning av insatser på individ- och gruppnivå, och att använda resultaten för verksamhetsutveckling. I den statliga utredningen om framtidens socialtjänst föreslås dessutom att det införs ett lagkrav på den typen av uppföljning. Syftet är att studera vad systematisk uppföljning (SU) av socialtjänstens öppenvårdsinsatser för barn och familj kan innebära när det genomförs i praktiken. Öppenvårdsverksamheter i två kommuner studeras för att förstå hur SU genomförs, vilken kunskap som skapas och hur kunskapen kommer till användning i praktiken. I de studerade verksamheterna används två olika modeller med skilda utgångspunkter för SU - LOKE (Lokal Evidens) och FIT (Feedback-informed treatment). Studiens resultat förväntas kunna bidra med ökad kunskap och förståelse för hur SU kan användas inom socialtjänsten.

Petra Höglund
Hemtagning - vad säger förvaltningsrätternas domar gällande upphörande av tvångsvård?
Sara Malmberg, Ekerö kommun

Detta projekt rör sig i den komplexa kontext som barnskyddet omges av. Fokus för studien är förvaltnings-rätternas domar gällande 21 § LVU, begäran om upphörande av tvångsvård som initierats på grund av brister i omsorgen (2§ LVU) för yngre barn (0–12 år). Detta med bakgrund av det uppmärksammade fallet gällande "Lilla hjärtat". Det övergripande syftet är att undersöka förekomsten, utfallen samt skälen för förvaltningsrätternas domslut. Syftet är även att studera hur beslutsfattarna resonerar gällande barns rädd till skydd respektive rätt till sin familj. Domarna kommer att analyseras utifrån frågeställningar som: Vilken vikt läggs vid barnets vilja? Hur resonerar domstolarna kring barnets rätt till/behov av skydd respektive barnets rätt till/behov av sin familj? Hur beskrivs och förstås "barnets bästa"?


Forskningsprojekt (start 2020)

Brukarmakt och självbestämmande på LSS-boenden
Sofia Bergholtz, Malmö stad

Personer som lever med samförekomst av psykiatrisk diagnos och missbruksproblematik är en grupp som riskerar att "hamna mellan stolarna”. Flertal tidigare studier visar att individerna själva upplever att vård- och stödinsatser inte ser till hela individen utan antingen den ena den eller andra problematiken (Staiger et al., 2010). Personer som lever med denna problematik riskerar att hamna i ytterligare svårigheter inom andra livsområden såsom boende, ekonomi och sociala kontakter. Svårigheterna gör många gånger att dessa människor är i behov av insatser från olika instanser (Kvaternik & Grebenc, 2009; Socialstyrelsen, 2012; Skårner, 2012). Det finns behov av svenska studier om personer som lever med samförekomst av psykiatriska diagnoser och missbruksproblematik (Jakobsson et al., 2011). Kunskapsbrist gällande dessa individers tillvaro gör att förståelsen för målgruppen och deras behov blir bristfällig. I förlängningen kan detta bidra till att dessa personers livskvalité försämras med risk för exkludering, utanförskap eller andra sociala problem. Min studie ämnar bidra med ökad kunskap och förståelse kring målgruppen, deras tillvaro och behov av stöd i vardagen.

Dubbel sårbarbarhet - Erfarenheter av sexuella handlingar mot sin vilja hos unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning
Anna Hart, Malmö stad

Personer med intellektuell funktionsnedsättning är i olika grad beroende av samhälleliga insatser för att klara sin vardag. Det innebär att den personal som omger dem, ibland agerar som deras språkrör även i samband med sexualitetsfrågor. Hos personer med intellektuell funktionsnedsättning finns en större risk jämfört med andra att utsättas för sexuella övergrepp. De kan dessutom ha svårt att förstå när den sexuella handlingen sker mot deras vilja. Projektet fokuserar på att få ökad kunskap om hur unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning upplever och beskriver sexuella handlingar och situationer mot deras vilja. Projektet kommer även undersöka hur deltagarna önskar bli bemötta av samhällets aktörer. Jag planerar att göra en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer med personer mellan 18–30 år, med intellektuell funktionsnedsättning som har erfarenheter av sexuella handlingar mot sin vilja.

 

Famijehemsvård i förändring
Heléne Hardenstedt, Karlskrona kommun

Personer med intellektuell funktionsnedsättning är i olika grad beroende av samhälleliga insatser för att klara sin vardag. Det innebär att den personal som omger dem, ibland agerar som deras språkrör även i samband med sexualitetsfrågor. Hos personer med intellektuell funktionsnedsättning finns en större risk jämfört med andra att utsättas för sexuella övergrepp. De kan dessutom ha svårt att förstå när den sexuella handlingen sker mot deras vilja. Projektet fokuserar på att få ökad kunskap om hur unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning upplever och beskriver sexuella handlingar och situationer mot deras vilja. Projektet kommer även undersöka hur deltagarna önskar bli bemötta av samhällets aktörer. Jag planerar att göra en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer med personer mellan 18–30 år, med intellektuell funktionsnedsättning som har erfarenheter av sexuella handlingar mot sin vilja.

 
Placerade barns berättelser om familjetillhörighet
Sara Larsson, Göteborgs Stad

Målet för svensk barnavård är att placerade barn ska återvända till sina föräldrar så snart som möjligt. Trots detta avslutas en betydande del av placeringarna i förtid. För en del barn blir tillvaron osäker vid hemkomsten och återplaceras i familjehem inom kort. Upprepade placeringar är en anledning till att barn har svårt att skapa långvariga känslomässiga relationer under uppväxten. Att klara steget ut i vuxenlivet från familjehemsvården kräver en stabil relation till en nära vuxen. Det är inte ovanligt att unga vuxna som tidigare bott i familjehem under uppväxten känner en besvikelse gentemot sina föräldrar. 25 % av dem har dessutom bara en eller ingen förälder kvar i livet. Studier visar också att socialtjänsten tar liten hänsyn i planeringen till varaktigheten i relationen mellan barn och familjehem. För att bättre förstå barns behov i samband med placeringar är barnets egen röst central. Syftet är att undersöka vad placerade barn berättar om sin familjetillhörighet.

Dags att flytta till äldreboendet!
Linda Arvidsson, Malmö stad

Att flytta till ett äldreboende är ett stort steg i livet. Vissa personer har flyttat flera gånger tidigare medan andra bor kvar i sitt föräldrahem när de företar sig denna flytt. Vissa har övertalats att de måste flytta andra har själva klart för sig att de vill flytta och var de vill bo. Utifrån detta är frågan hur den äldre individen upplever den tiden från att en lägenhet erbjuds till dess att hen har flyttat in. Jag vill undersöka de emotionella, relationella och praktiska dimensionerna för individen. Syftet med undersökningen är att förstå hur den äldre individen upplever den snabba inflyttningsprocessen. Förhoppningsvis leder denna undersökning till att bredda kunskapen om de äldre som dagligen genomgår denna process till något av de ca 88 000 SÄBO lägenheter som finns i Sveriges kommuner.

Unga med missbruk, sexuell hälsa och socialtjänsten
Robin Björkas, Region Gotland

Socialsekreterare pratar sällan om sex! Men, vad beror egentligen det på? Många utbildningar inom socialt arbete har inga inslag av sexologiska perspektiv. Det går med andra ord att ställa sig frågan om det ens anses vara ett område som är relevant för socialtjänsten? Å andra sidan har mycket forskning visat på att det finns ett samband mellan social utsatthet, däribland missbruk, och sexuell ohälsa. Unga med missbruk sägs dessutom vara särskilt sårbara för en sexuell ohälsa, bland annat på grund av tidigare sexdebut, många sexpartners och mindre användning av kondom. Detta har väckt mitt intresse för att undersöka hur socialsekreterares attityder till att utreda frågor kring sexuell hälsa hos unga med missbruk egentligen ser ut?

Livsberättelser från äldreomsorgen
Linda Erlandsson, Kalmar kommun

Äldre personers berättelser är en källa till vishet, erfarenhet och kunskap, men vad är nöjdhet och individanpassning ur de äldres eget perspektiv? Socialstyrelsens (2019) nationella brukarundersökning, "Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?" Visar låg svarsfrekvens för äldre på vård-och omsorgsboenden, vilket gör att det saknas kunskap om deras upplevelser. Forskning belyser att nöjdhet och individanpassning är svårfångade begrepp samt att det finns spänningar mellan strukturella synsätt och individuella förutsättningar. Med hjälp av de äldre som medskapande aktörer vill jag närma mig detta område, med syfte att lyssna till deras berättelser och erfarenheter för att förstå och problematisera vilken funktion och betydelse nöjdhet och individanpassning har i deras vardag, i förhållande till individuella förutsättningar och strukturella villkor på vård- och omsorgsboendet. Forskningen placeras in i det etnografiska forskningsfältet som studerar olika aspekter av människors vardagsliv och kulturer. Min ambition är att min forskning ska leda till verksamhetsutveckling som ökar förståelsen för de äldres individuella förutsättningar.

Livsberättelser om att leva med samtidig psykiatrisk diagnos och missbruksproblematik
Sara Zoric, Nybro kommmun

Personer som lever med samförekomst av psykiatrisk diagnos och missbruksproblematik är en grupp som riskerar att "hamna mellan stolarna”. Flertal tidigare studier visar att individerna själva upplever att vård- och stödinsatser inte ser till hela individen utan antingen den ena den eller andra problematiken (Staiger et al., 2010). Personer som lever med denna problematik riskerar att hamna i ytterligare svårigheter inom andra livsområden såsom boende, ekonomi och sociala kontakter. Svårigheterna gör många gånger att dessa människor är i behov av insatser från olika instanser (Kvaternik & Grebenc, 2009; Socialstyrelsen, 2012; Skårner, 2012). Det finns behov av svenska studier om personer som lever med samförekomst av psykiatriska diagnoser och missbruksproblematik (Jakobsson et al., 2011). Kunskapsbrist gällande dessa individers tillvaro gör att förståelsen för målgruppen och deras behov blir bristfällig. I förlängningen kan detta bidra till att dessa personers livskvalité försämras med risk för exkludering, utanförskap eller andra sociala problem. Min studie ämnar bidra med ökad kunskap och förståelse kring målgruppen, deras tillvaro och behov av stöd i vardagen.