Forskningsprojekt - Forskarskolan för yrkesverksamma i socialtjänsten

Forskningsprojekt


Nedan presenteras de pågående projekten inom forskarskolan som startade hösten 2019 och som på olika sätt berör socialtjänsten och arbetet med barn, unga och familj. Projekten är i uppstartsfas vilket betyder att de kommer att utvecklas i takt med de fyra åren som forskarstudierna bedrivs.


Barns möten med socialtjänsten
Annette Fridström, Svenljunga kommun

Sedan FN:s barnkonvention blivit lag är frågan om barns delaktighet mer aktuell än någonsin. Frågan är inte ny för socialtjänsten att hantera, men ett återkommande tema inom tidigare forskning är att socialtjänsten inte gör barn delaktiga i den mån det är möjligt. Barns delaktighet är komplext och mycket av forskningen kring hur barnen själva upplever delaktighet är retrospektiv och berör ofta placerade barn. Frågor kring barns delaktighet upptar mycket energi och tid i det praktiska arbetet inom den sociala barnavården. Med denna studie är tanken att lyfta fram frågan om barns delaktighet i barnavårdsutredningar utifrån barnens eget perspektiv, vilket förväntas ge insikt om hur socialtjänsten kan hantera och arbeta med detta.

Anette Fridström
Barn och ungas erfarenheter av socialtjänstens föräldrastödjande behandlingsinsatser
Annica Markström, Malmö stad

Denna studie syftar till att ta reda på vad socialsekreterare som arbetar med barnavårdsutredningar har för strategier för att nå fram till pappor som utsätter mammor för våld. Tidigare forskning har framförallt fokuserat på de våldsutsatta barnen och mammorna samt våldets konsekvenser. Det finns en kunskapslucka i forskningen och i praktiken avseende socialsekreterares praktiska tillvägagångssätt och strategier i mötet med våldsutövaren vilket följande studie ämnar bidra till att fylla.

Annica Markström
Socialsekreterares strategier för att nå pappor med våldsproblematik
Maria Grönte, Staffanstorps kommun

Denna studie syftar till att ta reda på vad socialsekreterare som arbetar med barnavårdsutredningar har för strategier för att nå fram till pappor som utsätter mammor för våld. Tidigare forskning har framförallt fokuserat på de våldsutsatta barnen och mammorna samt våldets konsekvenser. Det finns en kunskapslucka i forskningen och i praktiken avseende socialsekreterares praktiska tillvägagångssätt och strategier i mötet med våldsutövaren vilket följande studie ämnar bidra till att fylla.

Maria Grönte
Systematisk kvalitetsutveckling i social barnavård
Christina Evaldsson, Jönköpings kommun

Att systematisk kvalitetsutveckling är ett måste för socialtjänsten fastslås i socialtjänstlagen (SFS 2001:453). Frånvaron av forskning om kvalitetsutveckling inom det sociala barnavårdsfältet innebär att nödvändig guidning kring hur detta arbete kan bedrivas saknas. Den planerade studien syftar därför till att skapa en fördjupad förståelse kring kvalitetsutveckling inom social barnavårdskontext. Kunskapen från studien är tänkt att stärka och stimulera kvalitetsutveckling utifrån barnet/den ungas behov. Genom att forskning och praktik möts i ett interaktivt forskningsprojekt finns en förhoppning om ett gemensamt lärande där kunskapen direkt kommer verksamheten och dess användare till nytta.

Christina Evaldsson
Barns berättelse om våld möter socialtjänstens utredningspraktik
Kerstin Tingberg, Göteborgs stad

Forskningsprojektet är sprunget ur de krav som socialtjänstlagen och dess förarbeten, tillsammans med Socialstyrelsens bindande regler för hur lagen ska tillämpas, lägger på socialtjänsten vid oro för att ett barn utsätts för våld av närstående. Intresset ligger i hur samhällets förståelse av våld såsom de uttrycks i lagstiftning, föreskrifter, forskning och dylikt förstås och används i utredningspraktiken. Syftet är att undersöka vad som händer i utredningsarbetets praktik, varför det som sker inträffar, när ett barns berättelse om våld möter socialtjänstens institutionella kontext, och våldets allvarlighetsgrad ska bedömas och barnets behov av socialtjänstens skydds- och stödinsatser ska utredas.

Kerstin Tingberg
Unga och tramadol
Kristin Arve, Lunds kommun

Det smärtstillande opiodläkemedlet tramadol har blivit en populär drog bland unga i Sverige och medför risker för hälsan och för beroende. Unga som använder tramadol kan ha svårt att sluta och erfarenheter från Maria Malmö visar att de i högre utsträckning än andra avbryter sin behandling.¹ Det saknas studier kring processen de unga genomgår i strävan att bli drogfria. Syftet med studien är att utifrån ett narrativt perspektiv få en ökad förståelse kring processen mot drogfrihet för unga med problematiskt bruk av tramadol. Fokus ligger bland annat på att förstå̊ vilken betydelse drogen har i deras liv, hur de förhåller sig till olika stöd- och behandlingsinsatser, samt vilka faktorer och eventuella vändpunkter de upplever som betydelsefulla i processen.

¹ Finsam. Tramadol Maria Malmö: Största problemdrogen efter cannabis är tramadol –ökad förståelse av ett nytt drogmönster på Maria Malmö,2019

Kristin Arve
Den professionella blicken, en studie om förhandsbedömningar av orosanmälningar avseende brister i omsorgen
Lejla Mesinovic, Göteborgs stad

Att bedöma orosanmälningar om barn som far illa är en komplicerad uppgift som ofta sker utifrån ett vagt underlag.  Sällan finns det observerbar fakta för socialarbetaren att grunda sin bedömning på särskilt när bedömningar handlar om avsaknaden av önskvärda beteenden hos barnets föräldrar. Bedömningar handlar om tolkningar och att anlägga ett personligt, organisatoriskt och samhälleligt perspektiv på vad som är en skadlig uppväxtmiljö för barn. Frågan som ställs i denna studie är, på vilka grunder sker dessa bedömningar?

Lejla Mesinovic
Barn i socialtjänstens stödgrupper
Maria Svensson, Lunds kommun

Stödgrupper för barn till föräldrar med missbruksproblematik, psykisk ohälsa, efter en skilsmässa eller i familjer där det förekommit våld har blivit ett vanligt inslag i socialtjänstens öppenvård. I det här forskningsprojektet är syftet att fördjupa kunskapen om barnen som deltar i stödgrupperna genom att undersöka hur barns vägar till stödgrupper inom socialtjänsten ser ut och vilka behov de har. Tanken är också att belysa stödgrupper som fenomen och insats inom socialtjänsten genom att studera vilka föreställningar om barn och deras behov som finns hos socialtjänstens representanter som organiserar stödgrupper och vilka uttryck dessa föreställningar tar sig i stödgruppsverksamheten.

Maria Svensson
Kunskap och lärande genom systematisk uppföljning av socialtjänstens öppenvårdsinsatser för barn och unga
Petra Höglund, Växjö kommun

Det sociala arbetes verksamhetsområden är komplexa och ställer ständiga krav på ny kunskap och dess tillämpning i praktiken, för att kunna möta de behov som finns. Idén om en evidensbaserad praktik (EBP) bygger på tanken om att den professionella praktiken, dess insatser och de metoder som används bör baseras på systematisk och tillförlitlig kunskap. Dock har EBP-rörelsen bland annat kritiserats för att ett stort fokus hamnar vid insatsers effekter och frågan om ”what works” på en generaliserbar nivå. Som ett svar på kritiken har behovet lyfts av att även väga in kontextbunden och lokalt tillämpbar kunskap. Sådan kunskap antas kunna nås genom så kallade systematiska uppföljningar (SU) av insatser, som genomförs i socialtjänstens praktik. Forskning om hur SU faktiskt genomförs, vilken kunskap som skapas och hur den används i praktiken lyser dock med sin frånvaro. Genom att studera två kommuners öppenvårdsverksamheter för barn och unga syftar den här studien till att undersöka vad SU innebär i praktiken utifrån aspekterna genomförande, kunskap och lärande.

Petra Höglund
I spänningsfältet mellan barns rättigheter och samhällets skyldigheter
Sara Malmberg, Ekerö kommun

Det finns en förväntan på att socialsekreterare ska göra barn delaktiga i utredningsarbetet och samtidigt beakta barnets bästa i alla beslut som rör barnet. Hur förhåller sig praktikern till den nya diskursen gällande barns rätt till delaktighet och den splittrade synen på barn som rättighetsbärare och skydd- och omsorgsbehövande? Denna studie grundar sig i en nyfikenhet gällande hur socialsekreterare gör för att få information i form av handlande eller ord från små barn i barnavårdsutredningar samt hur denna information gör avtryck i de bedömningar som görs.