Forskningsprojekt

Att placera barn och unga utanför hemmet är en av samhällets mest ingripande åtgärder. När ungdomar placerar på en institution medför det inte bara en förändring av den yttre tillvaron, utan också att existentiella utmaningar kring mening, den egna friheten och framtidshopp aktualiseras. Syftet med studien är att utforska HVB-placerade ungdomars levda erfarenheter av existentiella utmaningar, och att diskutera möjligheter och dilemman med användandet av ett existentiellt perspektiv i den specifika HVB-kontexten.

Kriminella miljöer och brottsligheten som kopplas dit är, minst sagt, ett mycket omdiskuterat ämne i Sverige. På senare tid har även barn och ungdomars deltagande i dessa miljöer och i allvarliga våldsbrott stått i stort fokus.Denna studie handlar om ungdomars processer in i kriminella miljöer och hur de navigerar genom dem. Studien baseras på intervjuer med unga män 15–17 år som på olika sätt har deltagit i kriminella miljöer. Studien vill bidra till den befintliga kunskapen genom ett djupare fokus på hur de unga männen förstår sig själva och sitt eget agerande under processen in i kriminella miljöer. Vad den och de aktiviteter de deltar i har för mening för dem och hur det kan förstås. Även hur de unga männen förhåller sig till en omgivning som försöker hindra dem från att engagera sig i dessa. Studien behandlar både de unga männens agens och ambivalens i förhållande till denna process. Intresset riktas mot de unga männens berättelser om sig själva i förhållande till det som de gör och det de är med och skapar som individer och på berättelsens funktion.

För att barn ska utvecklas adekvat och må bra behöver barnet växa upp med trygga relationer, under trygga former och få omvårdnad. En förutsättning för att alla barn ska få möjlighet att må så bra som möjligt är att de barn som behöver stöd och hjälp synliggörs. Alla som i sitt arbete möter barn är skyldiga att anmäla till socialtjänsten då de misstänker att ett barn riskerar att fara illa. I min planerade studie intresserar jag mig för de orosanmälningar skolpersonal gör till socialtjänsten när skolpersonal misstänker att barn far illa eller riskerar att fara illa. Mer specifikt önskar jag fördjupa förståelsen för hur skolpersonal konstruerar oro för ett barn och vilka sociala faktorer som möts, inverkar och förstärks i skolpersonalens upplevelse av oro och som sedan till grund för om skolpersonal väljer att göra eller inte göra en orosanmälan till socialtjänsten. Skolans orosanmälningar till socialtjänsten är ett område där det finns kunskapsluckor och som ännu har många frågor att besvara.

Inom äldreomsorgen finns brukare som av olika anledningar har svårigheter att kommunicera med personalen, men där kommunikation dem emellan ändå måste ske för att brukaren ska få sina behov och önskemål tillgodosedda. Hur dessa samtal går till och hur de upplevs fungera, av såväl brukare som personal, är därför av intresse. I den här studien är avsikten att undersöka äldreomsorgens praktik där kommunikativa svårigheter kan uppstå mellan brukare och personal. Genom en etnografisk studie med såväl observationer och intervjuer på äldreboenden är målet att ta reda på hur dessa samtal går till, vad som görs för att underlätta dem och hur personal och brukare upplever att det fungerar.

Trots att fältarbetet inte sällan varit en ifrågasatt praktik, omdiskuterat utifrån sitt ibland otydliga uppdrag och innehåll, beskrivs den som ett flaggskepp i socialtjänstens insatspalett, som ”riktigt” socialt arbete. En insats som är ”synlig” och snabbt kan anpassas och vara på plats när politiker, allmänheten och organisationen begär det. Fältarbete är en insats som prioriterats av kommunerna de senaste åren, vilket användningen av statsbidrag vittnar om, vilket i sin tur väcker nyfikna frågor om hur det kommer sig att organisationer väljer att satsa på just denna insats. En insats som ofta har lösa organisatoriska ramar och därmed kan upplevas som ostyrd Samtidigt som det kan vara svårt att se vad insatsen resulterar i. Och hur går det egentligen till när fältarbetarna försöker nå den annars svårnåbara målgruppen barn och unga? Fältarbetarnas strategier men också förutsättningar att verka för prevention är nyckelfrågorna i den här studien.

Barn har rätt till kontakt med båda sina föräldrar, men också att skyddas från kontakt som riskera att skada deras hälsa. Många barnavårdsutredningar handlar om att utreda barnets behov av att skyddas från en av sina vårdnadshavare, vilket aktualiserar frågan om barnets fortsatta kontakt med den föräldern. I detta framträder ett spänningsfält mellan rättigheterna ”skydd” och ”kontakt”, vilket såväl socialsekreterare som vårdnadshavare ställs att bedöma och hantera. I barnavårdsutredningar väcks därmed frågor om vårdnad, boende och umgänge. Socialsekreterare som utreder barns behov av skydd gör fortlöpande avvägningar och bedömningar, som kommuniceras med barnets vårdnadshavare under olika delar av utredningsprocessen. Studien avser att undersöka hur vårdnadshavare uppfattar och förstår information och instruktioner från socialsekreterare samt vad de som vårdnadshavare förväntas göra för att ta sitt ansvar för barnets rätt till skydd och kontakt. Studien hoppas även kunna omfatta hur vårdnadshavare agerat gällande vårdnad, boende och umgänge.

Våld i nära relation är ett samhällsproblem som skapar mycket lidande. Socialtjänsten är en instans i samhället som har ett stort ansvar för att hjälpa de familjer där våldet förekommer och har utöver att bistå med hjälp i den akuta fasen även ett ansvar för att arbeta förebyggande mot våldet på olika samhällsnivåer. För att kunna arbeta förebyggande behövs dock kunskap om vilka riskfaktorer som finns för att utöva våld i nära relation, detta för att kunna rikta arbetet mot rätt håll. Detta forskningsprojekt syftar till att undersöka hur forskning gällande riskfaktorer för våldsutövande ser ut samt att sammanställa den forskning som finns utifrån en kategorisering som bygger på vad vi vet om korrelation och kausalitet för dessa riskfaktorer. Vidare är syftet att undersöka vilka faktorer som påverkar socialsekreterares bedömningar av risk för återfall i våldsutövande i nära relation, samt hur de påverkar hur man väljer att agera mot våldet. Forskningsprojektet kommer att genomföras genom en litteraturstudie ngar.

Fler än 27 000 personer i Sverige står idag utanför den ordinarie bostadsmarknaden. Orsaker till hemlöshet förklaras ofta utifrån antingen en individnivå eller en samhällsnivå medan åtgärder ofta planeras utifrån den enskilde individens situation. Socialtjänstens roll är att vara den yttersta utposten för människor som står utan tak över huvudet samtidigt som det finns små möjligheter i dagens system för människor som av olika anledningar hamnat utanför bostadsmarknaden att själva få en lägenhet. Ett perspektiv som saknas i svensk forskning är det långsiktiga perspektivet på vägar genom olika livs, - och boendesituationer samt hur en vardag i hemlöshet erfars och hanteras. Studien avser kvalitativa intervjuer med personer som befinner sig i hemlöshet. Forskningen har en medskapande design genom ett samarbete med personer med levd erfarenhet av hemlöshet. Förhoppningen är att denna studie ska leda till en fördjupad kunskap kring situationen för personer i hemlöshet och därmed till incitament för en förbättrad praktik.

På senare tid har intresset och oron för barns välbefinnande ökat. Samtidigt visar forskning att begreppet saknar en entydig definition och präglas av en komplexitet som gör det svårt att förstå och tillämpa både inom forskning och praktik. Kritiken har särskilt rört yngre barns välbefinnande, som ofta tolkas utifrån vuxnas perspektiv och reduceras till mätbara indikatorer. Detta leder till att yngre barns egna upplevelser hamnar i skymundan och att deras välbefinnande snarare blir en fråga om statistik än om egna erfarenheter.

Vuxnas tolkningsföreträde begränsar yngre barns möjlighet att själva definiera vad välbefinnande innebär för dem. För barn med utrikesfödda föräldrar kan denna begränsning bli ännu större, då de ofta har sämre tillgång till samhälleliga resurser och det svenska språket. För att få en mer nyanserad förståelse av yngre barns välbefinnande behöver vi därför ta del av deras egna perspektiv, särskilt de som lever i socioekonomisk utsatthet.

I denna studie utforskar jag, tillsammans med femton barn, hur de upplever och gör välbefinnande i en flerspråkig förskolekontext.

När ett barn växer upp tillsammans med ett syskon som har funktionsnedsättning innebär det en tillvaro med utmaningar och ibland behov av praktiska hjälpinsatser i hemmet. En sådan insats är personlig assistans som är omfattande, integritetsnära och många gånger utförs av föräldrar eller nära anhöriga. Assistansen påverkar således inte enbart barnet som är beviljad stödet utan innebär en omställning för hela familjen. Tidigare forskning visar på att barn som är anhöriga ofta tar ett stort ansvar inom familjen och att deras behov tenderar att hamna i skymundan. Härigenom grundar sig detta forskningsprojekt där ungas berättelser av syskonskap står i fokus. Genom narrativa intervjuer lyfts dessa unga fram och deras upplevelser av sin vardag, familjeliv och syskonskap. Ett särskilt intresse riktas till relationsskapande och aktörskap. Syftet med forskningsprojektet är att bidra till fördjupad kunskap till praktiken för att kunna bemöta och tillgodose behov som finns hos de barn som växer upp med ett syskon där assistans är en del av vardagen.

Studien undersöker betydelsen av den nationella värdegrunden inom äldreomsorgen och dess koppling till mänskliga rättigheter. Enligt socialtjänstlagen ska äldreomsorgen säkerställa att äldre lever ett värdigt liv och känner välbefinnande. Värdegrunden omfattar både handläggning och utförande av insatser. Begreppet "värdighet" återfinns också i internationella dokument som i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna och EU stadga om grundläggande rättigheter, där människans värdighet är central. Samtidigt upplever personal att värdegrunden är vag och mänskliga rättigheter abstrakta. Studien granskar styrande dokument och hemtjänstpersonalens individuella genomförandeplaner för att belysa hur värdighet tolkas och tillämpas i praktiken.

Att alla människor, oavsett deras förmågor, ska ha möjligheten att bestämma över och forma sina egna liv är en central socialpolitisk målsättning. Personalen på gruppboenden för vuxna med intellektuella funktionsnedsättningar står dagligen inför en rad vardagssituationer där etiska dilemman kan uppstå.
Denna kvalitativa forskningsstudie undersöker och belyser personalens erfarenheter och handlingsutrymme av att hantera vardagsetiska dilemman vid svenska LSS-gruppboenden. Studien fokuserar på hur personalens arbete för att stödja de boendes självbestämmande samtidigt som de undviker att inskränka deras frihet.
Nyckelresultat:
• Hanteringen av vardaglig etiska dilemman är en central del av personalens arbete och utgör ryggraden i deras dagliga rutiner.
• Det är avgörande att lyfta fram och ge större uppmärksamhet åt detta komplexa uppdrag.
Genom att belysa dessa frågor kan vi skapa en gynnsam miljö för verksamheter, utbildare och, viktigast av allt, för både boende och personal.

Se publikationerna som hör till forskningsprojektet här.

Detta forskningsprojekt handlar om hur unga vuxna (18–35 år) med intellektuell funktionsnedsättning resonerar kring sina sexuella erfarenheter och vilket stöd de önskar från andra. Studien baseras på enskilda intervjuer med unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning där empirin sen analyserats tematiskt.

Den första delen fokuserar på målgruppens egna upplevelser av samtycke och sexuella gränsdragningar. Den andra belyser vilka former av stöd de behöver från omgivningen för att kunna ha trygga och positiva sexuella erfarenheter.

Både nationell och internationell forskning visar att det finns stora kunskapsluckor när det gäller sexualitet och gränsdragningar hos personer med intellektuell funktionsnedsättning. Genom att synliggöra de ungas egna perspektiv bidrar forskningen till att stärka kunskapsläget och kan utgöra en grund för exempelvis utbildningsmaterial till yrkesverksamma som ger stöd i frågor om sexualitet och relationer.

Detta forskningsprojekt är avslutat. Se alla publikationer som hör till forskningsprojektet här.

Att som barn bli placerad i familjehem är en av de mest genomgripande samhällsåtgärdena som finns. Att bli placerad i familjehem innebär för en del barn en kortare vistelse i ett familjehem. För andra barn kan det handla om att vara placerad under betydligt längre tid, ibland under hela uppväxten. Även om en placering oftast bistår med stöd och skydd finns risker. Fallet med den treåriga flickan Lilla Hjärtat i Norrköping är ett exempel. I den mediala debatten har den och flera liknande händelser resulterat i höjda röster om behovet av ökad trygghet för barn som är placerade i familjehem. Fokus för den här studien är vad barnen själva har att säga om möjlighet till inflytande och att kunna påverka i frågor som handlar om dem själva vid placering i familjehem. En utgångspunkt i studien är att organisatoriska faktorer kan påverka förutsättningarna för barns inflytande.

Se alla publikationer som hör till forskningsprojektet här.

Att höra till är ett djupt existentiellt behov och en avgörande faktor för att hantera och förstå livet. Barn i familjehemsvården upplever ofta ett flertal separationer i sin uppväxt och kan få svårare att känna tillhörighet. Som unga vuxna saknar de med erfarenhet av familjehemsvård oftare stöd ifrån nära viktiga personer för att hantera livet. I den här studien har barn i familjehemsvården själva berättat vad som gör att de känner familjetillhörighet. Utifrån dessa berättelser har ett praktiskt tillämpbart handledningsverktyg utformats. Detta verktyg är tänkt att användas av familjehemssekreterare i handledning av familjehem. Syftet är att stärka känslan av familjetillhörighet bland barn som är placerade i familjehem.

Se alla publikationer som hör till forskningsprojektet här.

Att flytta till ett äldreboende är ett stort steg i livet. Vissa personer har flyttat flera gånger tidigare medan andra bor kvar i sitt föräldrahem när de företar sig denna flytt. Vissa har övertalats att de måste flytta andra har själva klart för sig att de vill flytta och var de vill bo. Utifrån detta är frågan hur den äldre individen upplever den tiden från att en lägenhet erbjuds till dess att hen har flyttat in. Jag vill undersöka de emotionella, relationella och praktiska dimensionerna för individen. Syftet med undersökningen är att förstå hur den äldre individen upplever den snabba inflyttningsprocessen. Förhoppningsvis leder denna undersökning till att bredda kunskapen om de äldre som dagligen genomgår denna process till något av de ca 88 000 SÄBO lägenheter som finns i Sveriges kommuner.

Se alla publikationer som hör till forskningsprojektet här.

Socialsekreterare pratar sällan om sex! Men, vad beror egentligen det på? Många utbildningar inom socialt arbete har inga inslag av sexologiska perspektiv. Det går med andra ord att ställa sig frågan om det ens anses vara ett område som är relevant för socialtjänsten? Å andra sidan har mycket forskning visat på att det finns ett samband mellan social utsatthet, däribland missbruk, och sexuell ohälsa. Unga med missbruk sägs dessutom vara särskilt sårbara för en sexuell ohälsa, bland annat på grund av tidigare sexdebut, många sexpartners och mindre användning av kondom. Detta har väckt mitt intresse för att undersöka hur socialsekreterares attityder till att utreda frågor kring sexuell hälsa hos unga med missbruk egentligen ser ut?

Detta forskningsprojekt är avslutat. Se alla publikationer som hör till forskningsprojektet här.

Äldreomsorgen domineras av det individanpassade förhållningssättet, där utgångspunkten är att äldres behov och önskemål ska vara ledstjärna för verksamheten, men svårigheter kvarstår att individuellt anpassa omsorgen till äldres olika situation och önskemål i praktiken. Inom äldreomsorgen finns en hög ambition att uppnå den högsta nöjdheten, vilket mäts via Socialstyrelsens (2020) nationella brukarundersökning, "Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?" Nöjdhet är svårfångat och det finns begränsat med forskning om nöjdhet inom äldreomsorgen ur äldres eget perspektiv samt hur äldreomsorgen kan utveckla sin verksamhet utifrån det. Studien utgår från äldres perspektiv med syfte att utifrån äldres röster fördjupa förståelsen för hur nöjdhet konstrueras och rekonstrueras i äldreomsorgens vardag vid särskilda boenden. Som en del av detta ingår att synliggöra och problematisera hur äldre påverkar och påverkas i vardagen inom ramen för boendets strukturer och relationer.

Personer som lever med samtidig psykisk ohälsa och missbruk är en grupp som riskerar att "hamna mellan stolarna”, främst på grund av det delade ansvaret mellan olika vårdgivare. Personerna själva beskriver sina liv som en utsatt social situation med komplex problematik inom flera av livets områden vilket gör att de många gånger är i behov av insatser från olika myndigheter och verksamheter. Min utgångspunkt är att det är nödvändigt att få en förståelse för den mening som samtidig psykisk ohälsa och missbruk tillskrivs av personerna själva. Personer som har erfarenhet av att leva med samtidig psykisk ohälsa och missbruk kan sprida kunskap och förståelse om sin livssituation genom sina berättelser. Denna studie har sin utgångspunkt i forskning om vardagslivet och vändpunkter i återhämtningsprocesser gällande samtidig psykisk ohälsa och missbruk.

Detta forskningsprojekt är avslutat. Se alla publikationer som hör till forskningsprojektet här.