Vändpunkter i vardagslivet – En studie om återhämtning från psykisk ohälsa och missbruk

Vändpunkter i vardagslivet – En studie om återhämtning från psykisk ohälsa och missbruk

Varje dag kämpar tusentals människor med att balansera livet mellan psykisk ohälsa och missbruk – två faktorer som ofta går hand i hand och skapar en svår livssituation. I sin licentiatuppsats, ”Vardagslivets vändpunkter – Berättelser från personer som har erfarenhet av att leva med samtidig psykisk ohälsa och missbruk”, undersöker Sara Zoric hur dessa tillstånd formar vardagen och vilka avgörande händelser som kan bana väg för återhämtning.

Ett utsatt vardagsliv

Studien bygger på tolv personers berättelser och målar upp en bild av en tillvaro präglad av utsatthet. Många av deltagarna vittnar om hur deras liv präglades av svårigheter redan från barndomen, med allt från dysfunktionella familjeförhållanden till våld och frånvaro av trygghet. Den psykiska ohälsan och missbruket har ofta fungerat som en destruktiv tvåenighet, där de båda tillstånden förstärker varandra och påverkar allt från ekonomiska förutsättningar till relationer och boendesituation.

I forskningens beskrivs hur denna utsatthet fortsätter in i vuxenlivet, där deltagarna ofta ställs inför arbetslöshet, hemlöshet och stigmatisering från samhället. Trots detta finns det ljuspunkter: återhämtning är möjligt, och vändpunkterna i deras berättelser spelar en central roll.

Vändpunkter som katalysatorer

En av studiens viktigaste insikter är betydelsen av vändpunkter – avgörande ögonblick som får en person att börja förändra sin livssituation. Dessa kan ta olika former, från relationer till barn och partners till viktiga möten med professionella inom vården. En gemensam nämnare är dock att vändpunkterna kräver både rätt tajming och rätt stöd. Ett startskott kan vara allt från att bli förälder till insikten om att en destruktiv livsstil inte längre fungerar.

Hon lyfter också vikten av att låta individerna själva definiera sin återhämtning.

Praktiska implikationer

För socialt arbete och vårdinsatser lyfter studien vikten av en helhetssyn. Att betrakta psykisk ohälsa och missbruk som två sidor av samma mynt innebär att vården måste samordnas och se individens hela livskontext. Förändring kräver insikt, men även ett system som möjliggör stöd utan att ställa orimliga krav på omedelbar nykterhet eller psykisk stabilitet.

Sara Zorics chef, Linda Johansson, understryker forskningens betydelse för både praktiken och det akademiska fältet.

Saras arbete är ovärderligt. Hennes forskning ger oss inte bara en djupare förståelse för de här människornas vardagsliv, utan den visar också hur viktigt det är med samarbete mellan socialtjänsten och universitetet för att generera kunskap som kan omsättas i praktisk handling.

Linda Johansson, verksamhetschef i nybro kommun

Framtidens utmaningar

Trots de insikter som studien ger står samhället inför stora utmaningar när det gäller att erbjuda adekvat stöd till denna utsatta grupp. Enligt Socialstyrelsen lever cirka 250 000 personer i Sverige med samtidig psykisk ohälsa och missbruk. Att skapa system som är tillgängliga, flexibla och individanpassade är avgörande för att fler ska kunna nå sina egna vändpunkter.

Sara Zorics studie bidrar med en viktig röst till forskningen och pekar på behovet av att lyssna till de som själva lever med psykisk ohälsa och missbruk. Det är genom deras berättelser vi kan förstå vad som gör skillnad och hur samhället kan stödja dem i deras väg mot återhämtning.

---

---

Kort om psykisk ohälsa och missbruk
Enligt Saras forskning

• Tvåenighet: Studien beskriver hur psykisk ohälsa och missbruk ofta förstärker varandra och strukturerar vardagen.
  
• Vändpunkter: Avgörande händelser i livet som kan leda till förändring och återhämtning.
  
• Samsjuklighet: Enligt Socialstyrelsen riskerar många med både psykisk ohälsa och missbruk att falla mellan stolarna i vården på grund av bristande samordning mellan olika aktörer.

Om studien

Denna licentiatuppsats behandlar vardagsliv och vändpunkter i återhämtningsprocesser hos personer med samtidiga psykiatriska funktionsnedsättningar och beroende. Personer med samtidiga psykiatriska funktionsnedsättningar och beroende tenderar att vara en utsatt grupp i samhället, ofta med behov av omfattande och samordnad vård. Ur ett socialt arbete-perspektiv är det avgörande att få ökad kunskap om dessa personers vardagsliv, levnadsvillkor och vändpunkter i relation till återhämtningsprocesser. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur personer med erfarenhet av att leva med samtidiga psykiatriska funktionsnedsättningar och beroende upplever sin vardag samt hur de berättar om vändpunkter i sina återhämtningsprocesser. Genom en narrativ metod intervjuades tolv personer om sina erfarenheter. Analysen genomfördes med hjälp av teori om vardagslivets normativa och strukturella aspekter (artikel I) samt återhämtningsteori med fokus på holistiska och individuella aspekter och vändpunkter (artikel II).

Den första artikeln undersöker vardagslivserfarenheter hos personer med samtidiga psykiatriska funktionsnedsättningar och beroende. Ett centralt fynd är deltagarnas förståelse av samsjukligheten som en kontinuerlig växelverkan mellan de två tillstånden – vilket vi benämner en enhet. Deltagarnas berättelser innehåller narrativ om utsatthet genom livets gång. Barndomsupplevelser rör dysfunktionella familjerelationer i vardagen, frånvaro av en förälder samt fysisk och psykisk våld. Berättelser om vuxenlivet skildrar andra aspekter av utsatthet såsom instabil anställning och ekonomiska problem, störda vardagsrutiner och hemlöshet. Till följd av de samtidiga tillstånden och deras konsekvenser påverkas vardagsrutiner såsom sömn, mat och hushållssysslor negativt. Fynden tyder på att dessa personers vardagslivserfarenheter, redan från barndomen, har konsekvenser för hur vuxenlivet struktureras, där de psykiatriska funktionsnedsättningarna och beroendet spelar en central roll och påverkar olika aspekter av vardagen.

Den andra artikeln undersöker förekomsten av vändpunkter i återhämtningsprocesserna hos personer med samtidiga psykiatriska funktionsnedsättningar och beroende. Fynden tyder på att vändpunkter kan ses som utvecklande startpunkter och att de fyller två funktioner: att initiera och att omstarta återhämtningsprocesser. Vi benämner vändpunkter som initierar återhämtningsprocesser som nystarter och vändpunkter som omstartar processer som omstarter. Ett viktigt resultat är att vändpunkterna har utvecklats genom avgörande förändringar i deltagarnas återhämtningsprocesser och bidragit till personlig utveckling, förbättrad psykisk hälsa samt minskat eller avslutat beroende. Sådana avgörande förändringar relaterar till individuella, miljömässiga och strukturella aspekter. De individuella aspekterna rör en utvecklad insikt, där individens egen person eller kropp uppfattas som en förutsättning för förändring. De miljömässiga och strukturella aspekterna av insiktsutveckling innefattar uppfattningen att tvångsvård kan vara en bidragande faktor till förändring. Andra viktiga dimensioner av återhämtningsprocesser lyfts också fram, såsom relationer till barn och partners, sysselsättning samt samarbete med professionella.

Denna uppsats bidrar till en ökad förståelse av vardagslivet och vändpunkter i återhämtningsprocesser genom personers erfarenheter av att leva med samtidiga psykiatriska funktionsnedsättningar och beroende. Den betonar vidare vikten av ett holistiskt perspektiv, som inkluderar individens livserfarenheter, levnadsvillkor, värderingar och mål för att förstå deras livssituation och hur deras insikt kan utvecklas. En av uppsatsens mest betydande slutsatser är vikten av timing i dessa personers liv. Här innefattar timing både den ”rätta” tiden – att erbjuda stöd när personen är i behov av det – och det ”rätta” sättet – att ta hänsyn till individens specifika önskemål om behandling, för att kunna identifiera och stödja personer med samtidiga psykiatriska funktionsnedsättningar och beroende.