Mot en mer inkluderande socialtjänst: Forskning med fokus på ungas sexuella hälsa
Frågor om sexuell hälsa kan vara känsliga och komplexa, särskilt när de rör unga med missbruk. Trots att socialtjänsten har ett centralt ansvar för denna grupp, visar en färsk licentiatstudie att ämnet ofta förbises i utredningsarbetet.
Robin Björkas, socionom och forskare i socialt arbete, har intervjuat socialsekreterare och arbetsledare för att förstå hur de ser på sitt ansvar kring ungas sexuella hälsa. Resultatet pekar på tydliga brister. Frågorna behandlas ofta enbart om enskilda socialarbetare är personligt engagerade, snarare än som en del av organisationens strukturerade arbete. Dessutom saknas formell utbildning i ämnet, både under socionomutbildningen och i yrkeslivet.
Socialarbetares engagemang är ofta avgörande för att frågor om sexuell hälsa ska tas upp, men det borde vara en del av organisationens ansvar – inte en individuell insats.
Robin Björkas, socialsekreterare i region gotland och fil. lic i socialt arbete
Heteronormativa perspektiv och osynliggjorda grupper
Studien visar också att socialtjänstens arbete präglas av stereotypa föreställningar om kön och sexualitet. Unga flickor ses ofta som offer för sexuellt våld, medan pojkar i högre grad betraktas som potentiella förövare. Unga som identifierar sig som HBTQ+ blir i många fall osynliga i utredningarna, då deras erfarenheter inte alltid passar in i de normer som styr arbetet.
Vi behöver gå bortom de stereotypa bilderna av unga som offer eller förövare och se varje individ utifrån deras unika behov.
Robin Björkas, socialsekreterare i region gotland och fil. lic i socialt arbete
Behov av kunskap och nationella riktlinjer
Bristen på strukturer för att hantera sexuell hälsa innebär inte bara en kunskapsklyfta, utan riskerar även att lämna unga utan det stöd de har rätt till. Här betonas vikten av att inkludera dessa frågor som en självklar del av socialtjänstens arbete, i linje med den nationella strategin för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR).
Enligt forskningen är det nödvändigt med nationella riktlinjer och utbildningssatsningar för att säkerställa likvärdigt stöd. Utbildning om ungas sexuella hälsa behöver integreras i socionomprogrammet och kompletteras med fortbildning inom socialtjänsten.
Den nationella SRHR-strategin har potential att skapa förändring, men det kräver att socialtjänsten integrerar den i sitt arbete på ett systematiskt sätt.
Robin Björkas, socialsekreterare i region gotland och fil. lic i socialt arbete
Ett steg mot en bättre framtid
Studien bidrar till en viktig diskussion om hur socialtjänsten kan utvecklas för att bättre möta unga i utsatta situationer. Genom att lyfta fram ungas sexuella hälsa som en integrerad del av arbetet kan vi skapa en mer inkluderande och jämlik socialtjänst.
Studien sätter ljuset på en viktig aspekt av vårt uppdrag som länge varit förbisedd. Att stärka vårt arbete med ungas sexuella hälsa är inte bara en förbättring – det är en nödvändighet för att säkerställa kvalitet och rättvisa i våra insatser. Vi är också stolta över att ha Robin i vår förvaltning, som med både engagemang och kompetens bidrar till detta betydelsefulla arbete.
Öystein Berge
Kvalitetschef, Socialförvaltningen, Region Gotland
Om studien
Socialarbetare saknar ofta formell utbildning i frågor om sexuell hälsa, både i sin akademiska utbildning och genom kunskapshöjande initiativ i praktiken. Denna brist på kunskap är anmärkningsvärd eftersom barn- och ungdomsvården ofta arbetar med unga som är särskilt utsatta när det gäller sexuell hälsa, exempelvis de med problematisk substansanvändning. Syftet med studien är att undersöka hur barn- och ungdomsvårdens utredningar av unga med substansproblem relaterar till frågor om sexuell hälsa. Studien bygger på 15 semistrukturerade intervjuer med utredande socialarbetare och första linjens chefer, vilket ligger till grund för två akademiska artiklar.
I den första artikeln undersöks hur frågor om sexuell hälsa förstås och hanteras inom barn- och ungdomsvårdens utredningar. Slutsatsen var att sexuell hälsa inte betraktas som ett eget kunskapsområde. Istället såg socialarbetarna sexuell hälsa som en del av andra etablerade områden, såsom problematisk substansanvändning, könsbaserat våld eller kriminalitet. Frågor som tolkades som mer explicit kopplade till sexuell hälsa hänvisades i första hand till hälso- och sjukvården och ansågs inte vara barn- och ungdomsvårdens ansvar.
I den andra artikeln undersöks hur ungdomars kön, sexuella läggning och sexualitet relaterar till frågor om sexuell hälsa i utredningsprocessen. Resultatet visade att barn- och ungdomsvården ofta har ett smalt och heteronormativt förhållningssätt till sexuell hälsa och sexualitet; flickor sågs som potentiella offer för sexuella övergrepp, medan pojkar betraktades som förövare av sexuellt våld. Unga HBTQ-personer förblev ofta osynliga på grund av deras avvikelse från traditionella könsnormer som ofta präglar utredningsarbetet.
Tillsammans visar artiklarna att barn- och ungdomsvården saknar en struktur för att utveckla och använda fördjupad kunskap inom området sexuell hälsa. Detta var särskilt tydligt i hur frågor om sexuell hälsa ofta blev ett ansvar för enskilda socialarbetare med personligt intresse och engagemang, snarare än en organisatorisk angelägenhet för att stödja unga i att uppnå god sexuell hälsa.
Vetenskapliga artiklar
Artikel: Child welfare workers’ understanding of gender, sexual orientation and sexual health in assessments of youths with a problematic substance use (6 augusti 2024)
Artikel: Child welfare workers’ understanding of young people’s sexual health when conducting assessments due to substance use problems (26 augusti 2024)