Socialtjänst, vetenskap och beprövad erfarenhet – hur då?
Hur kan socialtjänsten integrera och stärka ett vetenskapligt förhållningssätt i det löpande arbetet och hur kan universiteten bidra med forskning som behövs för arbetet i socialtjänsten?
Utredningen Hållbar socialtjänst (SOU 2020:47) betonar att den fortsatta utvecklingen av en kunskapsbaserad socialtjänst behöver stärkas. Utredningen föreslår att krav på god kvalitet införs i lagen och kopplas till att socialtjänstens verksamhet ska bedrivas i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet.
Detta var utgångspunkten i det seminarium som forskarskolan arrangerade under Socialchefsdagarna i Malmö i slutet på november. På plats fanns forskarskolans föreståndare Lars Plantin och Kerstin Svensson för att prata om hur universiteten ser på tillämpad forskning och hur kan de bistå i en utveckling mot ett mer vetenskapligt tänkande i socialtjänsten.
Två av forskarskolan doktorander, Lejla Mesinovic från Göteborgs Stad samt Robin Björkas från Region Gotland var också med för att berätta om vad det kan innebära att som verksam i socialtjänsten stärka sin vetenskapliga kunskap och kompetens.
Vi behöver mer kunskap, framtiden kräver det.
Lejla mesinovic, samverkansdoktorand och processledare i göteborgs stad
Att stärkas i sin vetenskapliga kompetens handlar om att lära sig att vara respektfullt osäker. Att inse att det finns begränsningar inom det vi kallar forskning och evidens, men ändå våga handla.
Lejla Mesinovic
Eget vetande och egna erfarenheter är såklart jätteviktiga, men forskningen är ett tredje ben som också har stor betydelse för att kunna ta välgrundade beslut som inte bygger på normer och värderingar kring vad som är ett gott liv.
Robin Björkas, samverkansdoktorand och socialsekreterare
Per Sandberg, som fram till alldeles nyligen varit socialchef i Växjö berättade om sin syn på hur arbetsledare kan möjliggöra och skapa plats för ett mer vetenskapligt perspektiv i socialtjänsten.
Vi behöver varandra. Det här är ett alldeles för viktigt område för att inte se till att göra det allra yttersta vi kan för att göra ett så bra jobb som möjligt.
Per Sandberg, tidigare förvaltningschef för Arbete och välfärd och numera förvaltningschef för samhällsbyggnad i Växjö kommun.
Efter forskarskolans sista antagningsomgång hösten 2021 så anser vi att det är viktigt att föra bredare diskussioner om hur socialtjänsten mer allmänt och långsiktigt kan verka för ett arbete byggt på vetenskap och beprövad erfarenhet, och hur universitet och socialtjänst kan samverka i den utvecklingen. Detta seminarium under Socialchefsdagarna är ett exempel på ett sådant initiativ.
Forskarskolan för yrkesverksamma i socialtjänsten är en del av en långsiktig kunskapssatsning för socialtjänsten. En satsning som 2016 initierades av regeringen och därefter upprättade Forte – forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd det nationella programmet för tillämpad välfärdsforskning. Forskarskolan pågår mellan 2019 – 2026 och drivs i av Lunds och Malmö universitet i samarbete med Göteborgs universitet och Linnéuniversitetet.
Den 9 februari 2022 bjuder vi in till digital och kostnadsfri konferens om etik i socialt arbete med fokus på både forskning och praktik. Anmäl dig här.