Forskning och utvecklingsarbete av Christina och socialförvaltningen i Jönköping
Utifrån viljan att hjälpa sökte sig forskarskolans doktorand Christina Evaldsson till socionomutbildningen och socialt arbete. Snart problematiserades hennes bild av detta och gav henne insikt kring att det kan vara svårt att säga mycket om vilket resultat det sociala arbetet egentligen ger – vad leder det till för familjerna, hjälper det?
Jag ville förbättra det sociala arbetet för att i högre utsträckning lyckas med att ge hjälpen – men även för att undersöka om hjälpen faktiskt blev någon hjälp. Jag blev i och med detta alltmer intresserad av förbättringsmetodik och började studera kvalitetsförbättring och ledarskap. Med kunskap om olika metoder i förbättringsarbete försöker jag nu i rollen som utvecklingsledare stötta verksamheter i deras strävan att utveckla kvaliteten.
Christina Evaldsson, doktorand och utvecklingsledare
Under åren har Christina arbetat på olika sätt inom den sociala barn- och ungdomsvården, inom utredning- och behandlingshem, öppenvård samt myndighet. Efter en masterutbildning i kvalitetsförbättring och ledarskap inom hälsa och välfärd började hon arbeta som utvecklingsledare på stabsenheten för utbildning och kompetensförsörjning på socialförvaltningen i Jönköpings kommun, som genom forskarskolan är med och finansierar Christinas forskning.
Mer specifikt jobbar vi på min enhet med kompetensfrågor och lärande i arbetslivet.
Christina
Chef på stabsenheten där Christina arbetar är Martin Sinclair som har en bakgrund inom statsvetenskap. Hans huvudsakliga intresse rör därför strategiska organisationsfrågor och komplexiteten kring hur saker och ting hänger ihop, hur det stora strategiska i slutänden påverkar individen. Enhetens huvuduppdrag handlar om att strukturera och samordna kompetensutveckling inom socialförvaltningen. Eftersom Jönköpings kommun har en sammanhållen socialförvaltning innebär det att arbete med många olika verksamheter, individ- och familjeomsorg, hälso- och sjukvård, funktionshinderomsorg, äldreomsorg samt gemensamma frågor som ledarutveckling och kvalitetsutveckling.
Enheten har en central roll i att främja lärande mellan dessa organisatoriskt uppdelade verksamheter.
martin sinclair, stabschef på socialförvaltningen i jönköpings kommun
Förändring och förbättring
Christina uppfattar människorna inom fältet socialt arbete som drivna och engagerade med en vilja att bidra till förbättring, men hon upplever trots detta att det är något som skaver när det gäller den systematiska kvalitetsutvecklingen. Exempelvis när det gäller nya arbetssätt, utan att det nödvändigtvis identifierats något problem med det nuvarande sättet att arbeta på. Då lösningen inte bottnar i ett identifierat problem blir det svårt att i slutändan veta om det förändrade arbetssättet blev en förbättring och kvalitetsutveckling, eller om det stannade vid att enbart vara ett förändrat arbetssätt.
Jag har i rollen som utvecklingsledare upplevt svårigheter med att försöka översätta metoder i förbättringsarbete, som initialt skapats inom andra kontexter, till det sociala arbetet. Det saknas till stor del studier om kvalitetsutveckling i det sociala arbetet vilket gör att det saknas guidning. Det är just de här svårigheterna, det här ”skavet” som gjorde mig nyfiken att ta reda på mer om kvalitetsutveckling i det sociala arbetets kontext och närmare bestämt inom den sociala barn- och ungdomsvården.
ChRISTINA
Systematisk kvalitetsutveckling i lagen
Lagstiftningen är väldigt tydlig, socialtjänsten ska arbeta med att systematiskt utveckla kvaliteten så det är inget frågetecken kring huruvida det ska göras eller ej. Utmaningen för praktiken är dock att integrera och synliggöra den systematiska kvalitetsutvecklingen i det dagliga arbetet. Här måste vi vara vaksamma på att våra ambitioner att förbättra blir just förbättringar och inte stannar vid att vara enbart förändringar, säger Christina. I nuläget vet vi lite om hur den systematiska kvalitetsutvecklingen tillämpas och förhoppningsvis kan Christinas studie leda till kunskap om hur systematisk kvalitetsutveckling förstås och tillämpas inom den sociala barn- och ungdomsvården.
Min drivkraft har inte förändrats från det att jag en gång började inom socialt arbete eftersom min ambition är att forskningsprojektet ska kunna guida kvalitetsutveckling inom den sociala barn– och ungdomsvården där utgångspunkten är värdeskapande för dem verksamheten är till för.
CHRISTINA
Varför forskarskolan?
Det är inte enbart är praktikens ansvar att ta till sig ny forskning och erbjuda beforskade insatser utan att det även är forskarsamhällets ansvar att ta reda på vad praktiken behöver lära sig mer om, säger Christina. Forskarskolan satsar på praktiknära forskning där praktiken ges möjlighet att ta med frågor som är relevanta att få mer kunskap kring och genomföra forskningsprojekt kring dessa. Så jag sökte till forskarskolan för att kunna bidra med kunskap som är relevant för praktiken och för att få möjligheten att i min halvtid som utvecklingsledare även ges möjlighet att vara med och implementera kunskapen, fortsätter hon.
Sen tänker jag att FYS är ett sätt att utveckla socionomprofessionen som liksom har hamnat efter när det gäller kompetensutveckling på avancerad nivå om man jämför med andra professioner inom offentlig sektor. Jag tänker framförallt på hälso- och sjukvård där denna typ av kompetensutveckling ses som en självklar del av professionen och det finns upparbetade sätt för att tillvarata kompetensen.
CHRISTINA
Christina berättar att vid arbete med kompetensfrågor på hennes förvaltning är utbildning på avancerad nivå, såsom magister-, master- och forskarstudier, tyvärr ovanligt bland socionomerna. Hon tror att vi behöver bli bättre på att formulera vad för typ kompetens en forskarutbildning kan bidra med i relation till verksamheternas behov av kompetens. Denna typ av kompetensutveckling kommer inte bli del av en hållbar och långsiktig strategi förrän vi identifierat dess nytta för praktiken.
Bidrag till vidareutveckling av lärande i praktiken
Eftersom idén till Christinas studie fångades upp i praktiken är målet med forskningsstudien att den ska bidra till lärande i praktiken. Utifrån den tanken genomförs studien tillsammans med praktiken vilket innebär att forskning och praktik berikar varandra under hela forskningsprocessen. Exempelvis så har praktiken i allra högsta grad varit delaktiga i att forma studiens syfte samt planerat för studiens genomförande. De verksamheter som studeras närmare har dessutom egna mål med vad de vill uppnå med deras delaktighet i studien och på så sätt blir den praktiska nyttan ett kvalitetskriterium jämte de mer traditionella kvalitetskriterier som finns vid studiens genomförande. Förhoppningen är att praktikens delaktighet i studien bidrar till ett gemensamt lärande och genom denna delaktighet är förhoppningen att kunskapen enklare ska kunna implementeras i verksamheterna.
Genom att ha Christinas forskning såhär tajt knuten till verksamheten tvingas vi lyfta stora och svåra frågor kring kvalitet och verkligen tänka till, säger Martin.
Hur hänger saker ihop? Vad menar vi? Gör vi rätt saker? Jag är stolt över att vi som organisation vågar utmana oss själva genom att delta i forskarskolan, för det är inte alltid bekvämt eller enkelt med ny kunskap och nya infallsvinklar.
Martin
Chefen tipsade om forskarskolan
Det var Martin som tipsade Christina om forskarskolan. Hon tror att det, ur ett arbetsgivarperspektiv, är både en utmaning och en tillgång att ha medarbetare i forskarskolan. Utmaning eftersom medarbetaren ifrågasätter praktiken på ett nytt sätt och en tillgång då detta ifrågasättande kan leda till gemensamt lärande och utveckling.
Jag och min närmsta chef Martin har haft kontinuerliga dialoger kring deltagandet sedan starten för vi ska kunna följas åt i forskningsprocessen.
Christina
I forskarskolans koncept ingår det att doktoranderna ska vara kvar i praktiken efter avslutade forskarstudier. Genom att ha personer med erfarenhet av forskning i organisationen är förhoppningen att det ska bli enklare att kunna samverka med forskarsamhället, säger Christina och fortsätter; Jag tror mycket på att samverkan mellan forskning och praktik är vägen framåt för att överbrygga gapet emellan dessa två världar.
Forskarskolan en del av förvaltningens strategiska utvecklingsarbete
För att verksamheten ska fortsätta att vara i framkant och utvecklas måste vi hela tiden få ny kunskap och nya perspektiv, säger Martin. Vi måste våga ifrågasätta de ”sanningar” som finns i organisationen och vara öppna för att de som var rätt igår inte behöver vara rätt idag.
Det som gör forskarskolan extra intressant är den tydligt uttalade målsättningen att forskningen ska komma praktiken och verksamheten till gagn. Jag tror att detta är en väldigt central del i framtida forskning överlag då min känsla att forskningen ofta blir väldigt teoretiskt orienterad och svår att applicera i praktiken, säger Martin. Den mer övergripande teoretiska forskningen behövs också men vi måste akta oss från att hamna i det ena eller andra diket, fortsätter han.
Jag tror vi överlag behöver bli bättre på att tydliggöra forskningens syfte, vad vi tror och vill att den ska leda till. Här tycker jag att forskarskolan rör sig i rätt riktning i och men verksamhetsnyttan lyfts fram så centralt och tydligt.
MARTIN
Hur ser framtiden ut för socialtjänsten och socialt arbete?
10 000-kronorsfrågan… Inleder Martin. Det går att prata hur länge som helst om detta och vrida och vända åt olika håll.
Ska jag lyfta fram en sak som jag tycker hamnar lite i skymundan men som Christinas forskning tangerar så är det ambitionsnivån.
martin
Det finns en stark drivkraft att hela tiden förbättra men fokuseras det på rätt saker? Utifrån vilken kunskap väljs utvecklings- och förbättringsområden? Prioriterar vi rätt? Jag tror det finns en stor utmaning i att tydliggöra olika kvalitetsnivåer där ”måstenivån” är helt grundläggande för att vi ska kunna prioritera rätt utifrån ambitionsnivå, avslutar Martin.
Forskarskolan för yrkesverksamma i socialtjänsten är en del av en långsiktig satsning på kunskapsuppbyggnad i socialtjänsten. En satsning som 2016 initierades av regeringenoch därefter upprättade Forte – forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd det nationella programmet för tillämpad välfärdsforskning. Forskarskolan pågår mellan 2019 – 2026 och drivs i av Lunds och Malmö universitet i samarbete med Göteborgs universitet och Linnéuniversitetet. Mellan 1 december 2020 och 1 mars 2021 pågår forskarskolan sista utlysning, läs mer om utlysningen och ansökan här.