Brobyggarna: Så förändrar samverkansambassadörer relationen mellan forskning och socialtjänst
I Malmö växer en ny modell för samverkan fram. Samverkansambassadörerna från forskarskolan står mitt i korsningen mellan akademi och praktik och bygger broar som kan förändra framtidens socialtjänst.
En dag i veckan kliver de rakt in i en annan värld.
Måndag: skiftande arbetsuppgifter på socialtjänsten, möten med kollegor och chefer.
Tisdag: delta i forskarsammanhang på universitetet och att arbeta med olika samverkansformer mellan akademin och praktik
För socionomerna Maria Grönte och Annica Markström är den rytmen vardag. De är två av de forskare som ingår i Forskarskolan för yrkesverksamma inom socialtjänsten (FYS). I sina båda roller som yrkesverksamma inom arbetsmarknads- och socialförvaltningen vid Malmö stad och samtidigt är samverkansambassadörer rör de sig dagligen mellan två verkligheter och försöker medvetet minska avståndet mellan dem.
Att vara en brobyggare kräver kunskap, erfarenhet och en unik fingertoppskänsla. De beskriver arbetet som ”att hålla två perspektiv vid liv samtidigt”. Det är inte alltid enkelt, men det är nödvändigt.
”Om vi inte når brukarna har vi misslyckats”
Alexandru Panican, forskare och en av drivkrafterna bakom ambassadörsmodellen, uttrycker det rakt:
Om vi är verksamma i kunskapens tjänst men inte når brukarna, då har vi misslyckats.
Alexandru panican
Prefekt och professor,
institutionen för socialt arbete vid malmö universitet
För honom handlar samverkan inte om akademiska visioner utan om yrkesstolthet. Socialt arbete är en profession. En profession som måste hänga ihop.
Vi ska inte vara två öar. Forskningen måste veta vad som efterfrågas. Praktiken måste få kunskap tillbaka. Och allt måste bli relevant för människor i den svenska välfärdsstaten.
Alexandru panican
Han beskriver Malmö som ett tydligt exempel. Behovsbilden här skiljer sig från exempelvis Göteborg eller mindre kommuner. Därför måste forskning och metoder anpassas till lokal verklighet. Inte tvärtom.
Att skapa helt nya tjänster – från grunden
När Maria Grönte och Annica Markström klev in i sina roller som kommun- och senare samverkansambassadörer fanns det ingen manual. Ingen tidigare erfarenhet att luta sig mot.
Målen för tjänsterna formulerades i samråd mellan representanter från ASF och FYS, men tjänsternas innehåll fick vi skapa själva. Ibland var det en utmaning. Men framförallt upplevde jag det som ett meningsfullt och angeläget uppdrag.
MariA GRÖNTE
SOCIALSEKRETERARE, FIL. LIC. I SOCIALt arbete
Vi har tagit fasta på både praktikers och forskares erfarenheter och önskemål om samverkansformer.
MARIA GRÖNTE
Resultatet blev allt från seminarieserier till idébanker för masteruppsatser, från konferenser där forskare och praktiker möts till att strukturera upp möjligheten för forskare att ”auskultera” på socialtjänsten i Malmö, att följa med en dag i verksamheten och få kunskap om arbetet som bedrivs i där.
Den typen av vardagsnära insyn kan väcka nya forskningsfrågor. Och kan bidra till att forskningen blir mer tillämpbar och praktiknära. Vi vill gärna bidra till ett ömsesidigt utbyte. Att både forskarens intressen och praktikers behov tas tillvara.
MARIA GRÖNTE
Kunskap ska inte bara produceras, den ska cirkulera
Inom Forskarskolan talar man ofta om ”kunskapscirkulation”, vilket väl sammanfattar det arbete som Maria och Annica vill främja.
Jag har studerat här på universitetet, med ett ben kvar i det praktiska sociala arbetet. Jag har fått möjlighet att sätta mig in i forskning inom socialt arbete på ett sätt som många socialarbetare inte har tid att göra. Det jag brinner för är att fler socialarbetare ska få möjlighet att ta del av aktuell forskning, så att vi i förlängningen kan säkerställa att brukarna får det bästa möjliga stödet.
annica markström
Utvecklingssekreterare, fil. lic. i socialt arbete
Den nya socialtjänstlagen, som höjer kravet på att arbetet baseras på både vetenskap och beprövad erfarenhet, gör arbetet ännu mer aktuellt. Det höjer ribban för hela sektorn.
Men några utmaningar återstår: hur ska forskningsresultaten implementeras? Hur gör man forskningsresultat begripliga och användbara? Och hur får man in forskningsresultaten i socialsekreterarnas vardag?
Det är frågor som både forskningen och praktiken måste lösa tillsammans.
annica markström
”Vi är igångsättare”
Samverkansambassadörerna har en oväntad styrka: deras nätverk.
Ett av våra största värden är att vi kan koppla ihop människor. Vi är ibland bara igångsättare. Vi ser ett behov, hittar rätt person, och sätter saker i rörelse.
annica markström
Det har förenklat för forskare och verksamheter att mötas och samarbeta på delvis nya sätt.
Det har lett till konferenser där praktiker, studenter, forskare, verksamheter som ”Barnahus”, skola och socialtjänst möts på samma villkor.
Det har lett till masteruppsatser som utgår från frågor socialtjänsten faktiskt brottas med.
Och det har lett till helt nya forskningsprojekt, som studier om handläggning av barn i kriminalitet, där forskare nu får tillgång till journaler för at dra lärdom av det som gjorts tidigare innan barnet har hamnat i allvarlig kriminalitet.
När strukturer förändras växer ett nytt ekosystem fram
Det mest unika med forskarskolan är att 30 praktiker fått möjlighet att forskarutbilda sig och generera praktiknära forskning. Forskningsfrågorna kommer från praktiken och resultaten ges tillbaka till praktiken. Varje doktorand fortsätter arbeta i socialtjänsten under studierna. Kunskapen stannar kvar. Den växer vidare.
Med fyra universitet, ett stort antal kommuner och lokalt förankrade samarbeten har en helt ny kunskapskultur växt fram.
Det är en kultur där:
- forskning inte längre ses som något avlägset,
- praktiken inte längre behöver be forskare om hjälp utan kan vara medskapare,
- och där socialtjänsten gradvis, men tydligt, blir en mer kunskapsbaserad profession.
Vad händer nu?
Ambassadörerna vill skapa fler mötesplatser mellan forskning och praktik, inte som projekt, utan som stående struktur. Ambitionen är att undersöka möjligheten att utforma seminarier där både akademi och praktik kan mötas inom ramar som passar för dem båda, fler konferenser där människor från olika världar möts, och att göra forskningen tillämpbar och mer tillgänglig.
Framgent vill de både förvalta och följa de samverkansformer som skapat under året men också fortsätta testa och utveckla nya former, fler uppsatsprojekt och fler gemensamma forskningsansökningar.
Och framför allt vill de fortsätta samtalet, det som bara är möjligt när två världar möts och lyssnar på varandra.
En yrkesidentitet byggd på både hjärta och kunskap
När Alexandru, Maria och Annica talar om sitt arbete återkommer samma ord: kollegialitet, ansvar, utveckling och samhällsnytta. Det handlar om att stärka professionen, om att ta socialt arbete på största allvar och om att ge socialsekreterare den kunskap de behöver. Samtidigt handlar det om att ge forskare den kontakt till fältet/praktiken som de måste ha.
Och kanske framför allt:
Det handlar om att se till att människor som behöver socialtjänstens stöd möter en verksamhet som bygger på bästa tillgängliga kunskap.
Artikeln är skriven av Johan Portland, kommunikatör vid Malmö universitet.
Kontakt
Annica Markström
Utvecklingssamordnare
Licentiatexamen i socialt arbete
Arbetsmarknads- och socialförvaltningen, Strategiska avdelningen, Kvalitetsenheten
annica.markstrom@malmo.se
Maria Grönte
Socialsekreterare/behandlare
Licentiatexamen i socialt arbete
Arbetsmarknads- och socialförvaltningen, Kriscentrum Stöd och behandling
maria.gronte@malmo.se
Alexandru Panican
Professor/Prefekt
Alexandru Panicans profil
alexandru.panican@mau.se
040-665 85 40
Om forskarskolan
För en kunskapsdriven socialtjänst.
För att öka kompetensen samt främja långsiktig kunskapsbildning i socialtjänsten bedriver forskarskolan behovsinriktad och praktiknära forskning. Lunds och Malmö universitet har tillsammans ansvaret för att driva forskarskolan i partnerskap med Göteborgs universitet och Linnéuniversitetet. Mellan 2019-2021 antogs 30 yrkesverksamma till doktorandstudier på halvtid i forskarskolan. Inga fler antagningar kommer att göras inom ramen för denna satsning.
Forskarskolan drivs i nära samarbete med arbetsgivaren och kontinuerlig karriärplanering för den forskarstuderande medarbetaren och kunskapscirkulation är hörnstenar i forskarskolans verksamhet. Genom deltagandet får hela arbetsplatsen kontinuerlig tillgång till den kunskap som produceras inom forskarskolan men också kunskap kring hur forskning bedrivs.