Kunskap i rörelse: Ny antologi om kunskap i socialtjänsten
Vad betyder det att socialtjänstens arbete ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet?
Den frågan står i centrum för den nyutgivna antologin Kunskap i rörelse – En antologi om kunskap i socialtjänsten, där forskarskolans föreståndare Kerstin Svensson och Lars Plantin är redaktörer. Antologin är utgiven av Social Work Press, Lunds universitet.
Boken samlar nio kapitel som belyser kunskapens roll i socialt arbete: från vardagens beslutsfattande till statlig styrning och samspelet mellan forskning och praktik. Genom analyser av 30 fokusgrupper med socialarbetare, brukare, chefer, politiker, forskare, FoU-miljöer och myndigheter tecknas en nyanserad bild av hur kunskap förstås, värderas och används i socialtjänstens olika nivåer.
Det finns en stark vilja i socialtjänsten att arbeta kunskapsbaserat, men också en frustration över hur svårt det kan vara att omsätta kunskap i praktiken. Med boken vill vi bidra till en bredare dialog om hur vetenskap och beprövad erfarenhet kan mötas i vardagens sociala arbete.
KERSTIN SVENSSON, PROFESSOR I SOCIALT ARBETE
Antologin ger historiska och samtida perspektiv på professionens, statens och organisationens skilda kunskapslogiker, diskuterar tidens och strukturernas betydelse för lärande, och lyfter fram exempel på såväl delad kunskapsproduktion, som interna kunskapsaktörer och gränsgångare mellan akademi och praktik. Samtidigt uppmärksammas den pågående reformen av socialtjänstlagen, där kravet på vetenskap och beprövad erfarenhet betonas tydligare än tidigare. Tillsammans ger kapitlen en bredare förståelse för hur kunskap rör sig och utvecklas i kommunikation och handling.
Kunskap i socialtjänsten är aldrig statisk, den skapas i mötet mellan människor, erfarenheter och forskningsresultat. Därför behövs arenor där dessa möten kan ske.
LARS PLANTIN, PRofessor i socialt arbete
Boken vänder sig till forskare, studenter, yrkesverksamma och beslutsfattare som vill fördjupa förståelsen av hur kunskap kan bidra till en mer rättssäker och hållbar socialtjänst. Antologin har tagits fram inom Forskarskolan för yrkesverksamma i socialtjänsten (FYS).
Beskrivning av och länkar till antologins separata kapitel
1. En antologi om kunskap i socialtjänsten (Kerstin Svensson och Lars Plantin)
Vad betyder det att kunskap är i rörelse? I inledningen till antologin utforskar vi hur kunskap formas, förmedlas och förvandlas i och kring socialtjänsten. Genom röster från praktiker, beslutsfattare, akademiker och brukare tecknas en mångfacetterad bild av vad vetenskap och beprövad erfarenhet innebär i vardagens sociala arbete. Boken bygger på ett material från fokusgrupper och bjuder in till fortsatt dialog om hur kunskap kan utvecklas och användas i en socialtjänst som står inför förändring.
2. Socionomerna, staten och socialtjänsten – tre skilda logiker (Kerstin Svensson)
Vad räknas som kunskap i socialtjänsten och vem avgör det? I kapitlet presenteras tre kunskapslogiker: professionens, statens och organisationens. Genom historiska nedslag och metodologisk analys visas hur dessa perspektiv har vuxit fram, påverkat varandra och format dagens socialtjänst. Resultatet är en fördjupad förståelse för varför synen på kunskap varierar mellan olika aktörer och vad det betyder för hur socialt arbete styrs, utförs och utvecklas.
3. Kunskap i arbete – om socialsekreterare och epistemiska hierarkier (Elisabet Sernbo och Anette Skårner)
Hur värderas kunskap i socialtjänstens vardag och av vem? I det här kapitlet undersöks hur socialsekreterare förstår, använder och uttrycker kunskap i sitt dagliga arbete. En komplex bild av professionellt kunskapande framträder, där erfarenheter, teoretisk reflektion och forskningsanknytning ofta hamnar i skymundan för standardiserade rutiner och instrumentell informationshantering. Kapitlet belyser de maktrelationer som präglar vilka kunskaper som får utrymme och erkännande och vad som händer när professionell kunskap inte får komma till tals.
4. Betydelsen av beprövad erfarenhet inför formella beslut i socialtjänsten – en kollaborativ arbetsprocess (Åsa Ritenius Manjer)
Vilken roll spelar beprövad erfarenhet i socialtjänstens beslutsfattande? I det här kapitlet undersöks hur socialsekreterare inom områdena barn och unga samt vuxna med beroendeproblematik använder och delar kunskap i en komplex vardag präglad av krav på rättssäkerhet, evidens och effektivitet. Genom fokusgruppsintervjuer synliggörs det kollegiala lärandets betydelse och hur erfarenhetsbaserad kunskap formas, förmedlas och får genomslag inför formella beslut. Kapitlet belyser också hur struktur och reflektion kan bidra till att hantera osäkerhet i det sociala arbetets praktiska verklighet.
5. Kunskapens tid ur organisationens och professionens perspektiv (Kerstin Svensson)
Hur formas kunskap när tiden aldrig tycks räcka till? I det här kapitlet undersöks hur socialtjänstens personal resonerar om tid i sitt arbete och hur olika tidsförståelser påverkar yrkesrollen, kunskapsanvändningen och det professionella handlingsutrymmet. Genom fokusgruppssamtal framträder tid som en central och ofta bristande resurs, där spänningen mellan organisationens krav på effektivitet och professionens behov av reflektion blir tydlig. Kapitlet belyser hur olika sätt att värdera tid också innebär olika sätt att förstå kunskap och vad det får för konsekvenser i praktiken.
6. Delad kunskapsproduktion – att arbeta med kunskap i LSS-verksamheternas absoluta ”mitt” (Kristofer Hansson)
Hur ser kunskapsarbete ut mitt i LSS-verksamheten? I det här kapitlet undersöks hur tjänstemän hanterar, förmedlar och formar kunskap i en vardag präglad av styrning, samverkan och krav på kvalitet. Med hjälp av observationer och intervjuer synliggörs hur kunskap tar plats och får betydelse i mötet mellan styrdokument och praktik. Kapitlet belyser även hur nya roller växer fram i den kommunala organisationens ”mitt”, där uppgiften ofta blir att översätta generella modeller till lokala sammanhang och att skapa förutsättningar för gemensamt lärande.
7. Praktik och politik i socialtjänsten – mot en transparent zon (Sara Hultqvist och Katarina Hollertz)
Vad händer när politik, profession och forskning möts i socialtjänsten? Det här kapitlet belyser samspelet mellan dessa tre sfärer och introducerar en ”transparent zon”, en tänkt arena där kunskap kan utbytas, ifrågasättas och utvecklas gemensamt. Med utgångspunkt i fokusgrupper, praktiknära forskning och aktuella samhällshändelser diskuteras hur en kunskapsdriven socialtjänst kan ta form. Kapitlet lyfter särskilt frågor om arbetsvillkor, personalomsättning och behovet av gemensamma plattformar för reflektion och ansvarstagande i ett socialt arbete som både är praktiskt och politiskt.
8. Om kunskapscirkulation och herrelösa forskningsresultat (Lars Plantin och Elisabet Sernbo)
Hur utvecklas kunskap i ett landskap där många aktörer rör sig med olika perspektiv och behov? I det här kapitlet utforskas hur kunskap formas, förändras och får ny innebörd när den cirkulerar mellan socialtjänst, universitet och myndigheter. Med fokus på rörelser snarare än överföring synliggörs hur kunskap får liv i möten mellan olika aktörer och perspektiv. Kapitlet lyfter fram både förutsättningar och utmaningar för gemensam kunskapsutveckling i en komplex verklighet där ingen kunskapsform står ensam.
9. Samarbetet mellan akademin och socialtjänsten – reflexioner från gränsgångare (Sara Hultqvist, Katarina Hollertz och Lisa Norén)
I det här kapitlet fördjupas förståelsen för vad som krävs för att skapa meningsfull samverkan mellan socialtjänst och akademi, med särskilt fokus på erfarenheter från doktorander som kombinerar yrkesverksamhet i socialtjänsten med forskarstudier. Utgångspunkten för kapitlet är ett samtal där samverkansdoktorander reflekterar över sin roll i gränslandet mellan två kunskapsfält. Kapitlet utgör ett gemensamt kunskapsbidrag där en samverkansdoktorand och två lektorer tolkat och vidareutvecklat doktorandernas resonemang. Texten är i sig är ett uttryck för hur samskapande processer, i det här fallet genom samförfattande, kan bidra till kunskapsutveckling med bäring för yrkesverksamma i socialt arbete, för såväl akademi som socialtjänst.