Vanliga frågor och svar

Forskarskolan för yrkesverksamma i socialtjänsten (FYS) är en långsiktig satsning på kompetensuppbyggnad i socialtjänsten som pågår mellan 2019–2026. Forskarskolan ska under dessa år producera forskning av hög vetenskaplig kvalitet baserat på forskningsbehov hos användare och yrkesverksamma inom socialtjänsten.

Forskarskolan är en del av, och finansieras genom, Fortes nationella forskningsprogram för tillämpad välfärd som i sin tur baseras på regeringens forskningsproposition från 2016. Tanken är att den nationella satsningen ska bidra till en långsiktig kunskapsbyggnad i socialtjänsten, baserat på implementering och användning av forskning i klientbaserat socialt arbete.

En licentiatutbildning innebär två års heltidsstudier, eller som i detta fall, fyra års halvtidsstudier som motsvarar 120 högskolepoäng. Minst 30 hp ska vara kurser och minst 60 hp licentiatuppsats. I detta fall är kursdelen 37,5 hp och licentiatuppsatsen (avhandlingen) 82,5 hp. Denna forskarutbildning bedrivs på deltid för att göra det möjligt för doktoranderna att fortsätta vara yrkesverksamma under studietiden. Genom detta stärks kopplingen mellan universitet och socialtjänst – och förutsättningarna för praktiknära forskning ökar.

För att vara behörig krävs vanligtvis en magister- eller masterexamen samt en tillsvidareanställning inom socialtjänsten, läs mer om vad detta innebär under fliken behörighetskrav. Forskarskolan riktar sig särskilt till dem som vill vara verksamma i praktiken med forskningskunskap.

Behörighet till utbildning på forskarnivå har den som (1) avlagt examen på avancerad nivå (vanligen en magister- eller masterexamen), eller (2) fullgjort kursfordringar om minst 240 högskolepoäng, varav minst 60 hp på avancerad nivå, eller (3) på annat sätt förvärvat motsvarande kunskaper.

Förutom denna allmänna behörighet behövs minst 30 hp inom huvudområdet socialt arbete på avancerad nivå eller motsvarande kunskaper som förvärvats inom eller utom landet. Samt ett självständigt arbete (uppsats) om minst 15 högskolepoäng på avancerad nivå, eller arbeten som till sin kvalitet och omfattning kan anses motsvara detta. En socionom med examen de senaste tio åren har vanligen 30 hp socialt arbete i sin socionomexamen. En uppsats på 15 hp avancerad nivå motsvaras av en magisteruppsats.

Är du osäker vad detta innebär för dig så kontakta någon av de ansvariga för forskarskolan

Nej, den tredje och sista utlysningen kommer att hållas helt öppen för alla typer av praktiknära forskningsprojekt som rör socialt arbete.

Efter forskarskolan är förhoppningen att den som deltagit ska vara ett lysande exempel på en forskande praktiker, en expert på sitt forskningsområde och en ambassadör samt viktig aktör för att vidare koppla ihop socialtjänsten med forskning inom socialt arbete och stärka praktiknära forskning och det samarbete som sker därigenom.

I deltagandet i forskarskolan ingår karriärplanering och kontinuerlig dialog mellan arbetsplats/arbetsgivare och lärosäte. Detta för att skapa så bra förutsättningar som möjligt för att hitta fortsatt motivation till att verka inom det praktiska fältet även efter avslutad forskarutbildning. Syftet med forskarskolan är att kunskapsstärka praktiken och är en del i bidra till kunskapsutveckling inom socialtjänsten. Förutom den värdefulla kunskap som den forskarstuderande medarbetaren bidrar med genom sin forskning, är själva medverkan och engagemanget viktigt för att öka intresset för forskning och systematisk kunskap samt inspirera fler inom socialtjänsten till att vidareutbilda sig. Genom forskarskolan kommer ett stort nätverk av forskare och praktiker att byggas upp och förhoppningen är att detta ska leva vidare och skapa synergier i form av framtida samarbeten och samverkan kommuner och lärosäten emellan.

Den tredje och sista ansökningsperioden pågår mellan 1 december 2020 och 1 mars 2021. Sista dag för att skicka in ansökan är 1 mars.

Vid antagning påbörjas forskarstudierna i samband med höstterminen 2021, alltså 30/8.

Inga förhandsbedömningar görs. Du behöver ansöka till forskarutbildningen för att kunna få dina tidigare studier prövade.

Nej, en socionomexamen efter 2007 innebär 210 högskolepoäng och räknas som grundnivå, även om en termin är på avancerad nivå. För att vara behörig till forskarutbildning krävs 240 högskolepoäng, varav minst 60 på avancerad nivå.

Forskarskolan ämnar ha en bred och inkluderande syn på vad socialtjänst kan innebära. Exempel på det som inom ramen för behörighet till forskarskolan kan räknas som socialtjänst är, förutom kommunala förvaltningar, kommunalt ägda bolag (exempelvis bostadsbolag eller vårdbolag) som arbetar under socialtjänstlagen eller med frågor som rör socialtjänstens verksamhetsområden. Ett annat exempel kan vara regionala förbund där kommuner samverkar kring socialtjänstfrågor. Det som är viktigt vid mindre direkt koppling till socialtjänsten är att det i ansökan framgår hur kunskapen ska komma socialtjänsten till godo.

Socialtjänstens verksamhetsområden innefattar individ- och familjeomsorg, funktionsnedsättningsomsorg samt äldreomsorg.

Dessa områden omfattar till exempel:

• barn- och ungdomsvård
• ekonomiskt bistånd
• familjerätt
• missbruks- och beroendevård
• nyanlända barn och vuxna
• socialpsykiatri
• stöd och hjälp till äldre personer
• stöd och service till personer med funktionsnedsättning

Ansökan sker till Lunds universitet som samordnar ansökningsprocessen. Anvisningar kommer att finnas vid utlysningen och man kommer i ansökan att kunna ange vilket av de fyra ingående lärosätena man helst vill vara placerad. Ansökningarna kommer sedan att bedömas av forskarskolans beredningsgrupp gemensamt, och därefter kommer samtal att ske med den sökande och dennes arbetsgivare. Det är viktigt att tänka på att ansökan sker i konkurrens, det är de tolv mest kvalificerade som kommer att antas.

Nej, dock kräver forskarstudierna relativt hög närvaro i forskarmiljön på universitet.

Nej, varje person söker med endast ett projekt.

37,5 högskolepoäng i kurser som primärt ska tas i början av studierna, dvs. år 1 och 2. 30 hp är obligatoriska kurser.

• Introduktion, 7,5 hp
• Kvalitativ metod, 7,5 hp
• Kvantitativ metod, 7,5 hp
• Generiska färdigheter, 7,5 hp
• Valbar teoretisk ämneskurs, t.ex. ”barn”, i samverkan med nationella forskarskolan RSSW.

Då syftet med forskarskolan är att främja kunskapsbildning inom socialtjänsten är tanken att doktoranden ska återgå till arbete i socialtjänsten efter avslutade studier. Vilka arbetsuppgifter det kommer att innebära, och hur socialtjänsten kommer att arbeta med att även efteråt ta tillvara på forskarkompetensen, får utvecklas i varje enskilt fall.

En forskningsplan för en planerad licentiatuppsats ska omfatta cirka 3 sidor exkl. referenser. Planen bör innehålla en problemformulering och forskningsfrågor, orienterande kommentarer om forskningsområdet, en redogörelse för en eller flera planerade studier och metodologiska överväganden för dessa. Planen ska visa tänkbar inriktning för den sökandes forskning och utgör ett underlag för att bedöma den sökandes förmåga att identifiera potentiellt intressanta frågor och diskutera metod i förhållande till planerad forskning.

Forskarskolan erbjuder stöd i formulering av forskningsplaner. Kontakta forskarskolans ambassadörer för detta. Vid behov finns exempelplan att titta på, hör av dig till forskarskolans koordinator för detta.

Forskarutbildningen innebär ett gemensamt åtagande från både arbetsgivare och lärosäte vilket betyder att arbetsgivaren ska vara aktivt involverad under hela doktorandens studietid. Kontinuerlig karriärplanering för den forskarstuderande medarbetaren och kunskapsdelning tillsammans med arbetsgivaren är hörnstenar i forskarskolans verksamhet. Forskarskolan står för 25 % av lönen, dvs. för halva forskarutbildningstiden.

Arbetsgivaren kommer årligen tillsammans med doktoranden och universitetet att följa upp doktorandens utveckling. Arbetsgivaren och arbetsplatsen kommer också att bjudas in till flertalet seminarier både på universitetet och arbetsplatsen under studietiden. Arbetsplatsen kommer även få möjlighet att följa övriga doktoranders forskning inom forskarskolan. Arbetsplatsen får också möjlighet att kostnadsfritt delta vid forskarskolans årliga konferens Fokus: forskning i socialtjänsten.

Se denna flik om forskarskolan för att läsa om vad arbetsgivare säger om deltagandet i forskarskolan.

Arbetsgivaren står för 75 % av den totala lönekostnaden, d.v.s halva lönekostnaden för studietiden, forskarskolan står för den andra delen. Den studerande kommer inte att bli anställd av universitetet utan lönekostnaden kommer att betalas ut från universitet till arbetsgivare enligt överenskommet avtal.

Den studerande förväntas vara en del av universitetsmiljön och aktivt delta i universitetsaktiviteter vilket kräver närvaro vid det lärosätet doktoranden blivit antagen till. Arbetssituationen ska i övrigt vara ordnad så att halvtidsstudier är möjligt och arbetsgivaren ska vara delaktig i planering med doktoranden och dennes forskning. Hur detta exakt går till görs upp för varje enskild doktorand, då restid och arbetsroll spelar in.

Går det att samfinansiera en forskarstuderande medarbetare?

Ja. I många kommuner finns idag mer eller mindre etablerade kommunala och regionala samarbeten kring kunskap- och utvecklingsfrågor inom socialtjänsten. Här vill vi slå ett slag för möjligheten att samfinansiera en forskarstuderande i forskarskolan!

Kanske finns det en eller flera kommuner med en medarbetare som är intresserad av att forska genom forskarskolan och en grannkommun med stort behov och intresse för kunskapsfördjupning inom samma område? Vid intresse för detta, kontakta forskarskolans koordinator sofia.rydh@soch.lu.se för mer information.