Bakom fasaden av nöjdhet: Ny forskning synliggör äldres röster i äldreomsorgen

När äldre flyttar till ett särskilt boende blir vardagen ofta inramad av rutiner, scheman och institutionella ramar. I sin licentiatavhandling Bakom fasaden av nöjdhet fördjupar Linda Erlandsson, forskarstuderande vid Linnéuniversitetet och yrkesverksam inom äldreomsorgen, förståelsen för hur äldre själva upplever vardagslivet på boenden och hur deras möjligheter till inflytande ser ut.

Studien problematiserar det ensidiga fokus på mätningar av ”kundnöjdhet”som länge har präglat svensk äldreomsorg. Enkäter och statistik visar ofta höga nivåer av nöjdhet, men frågan är vad dessa siffror egentligen säger. Bakom siffrorna döljer sig berättelser om anpassning, lågt ställda förväntningar och en känsla av att inte kunna påverka.

Fyra nycklar till vardagslivet

I analysen synliggörs fyra centrala aspekter: rummet, kroppen, tiden och rösten. Det handlar om hur boendets fysiska miljö påverkar upplevelsen av hem och integritet, om hur kroppens förändrade funktionsförmåga formar vardagen, om tidens betydelse i relationen mellan äldre och personal – och slutligen rösten, möjligheten att bli lyssnad på och att påverka sin tillvaro.

Sammantaget visar studien att äldre personer ofta betraktar sina livsmöjligheter genom en ”möjlighetshorisont” – en föreställning om vad som är realistiskt att förvänta sig inom äldreomsorgen. När förväntningarna sänks, riskerar aktörskapet att gå förlorat.

Jag vill att vi ska se äldre som aktiva medborgare, inte bara som omsorgsmottagare. Deras röster är avgörande för att vi ska kunna skapa en äldreomsorg som bygger på värdighet och delaktighet

Linda Erlandsson, fil. lic. och utvecklingsledare i kalmar kommun

Från forskning till praktik

Ett viktigt bidrag är att studien inte stannar vid analysen. Linda har också utvecklat ett reflektionsverktyg för personal, som kan användas i samtal om vardagslivets kompromisser och utmaningar. Verktyget ska fungera som stöd för reflektion och lärande, och bidra till att äldre personers perspektiv blir en naturlig del av kvalitetsarbetet.

En stark kombination av erfarenhet och forskning

Opponent vid licentiatseminariet var professor emeritus Finnur Magnusson, som framhåller betydelsen av att Linda förenar forskarens blick med många års erfarenhet från äldreomsorgen:

Kunskap för framtiden

Linda Erlandssons forskning bidrar med ny kunskap som utmanar den ensidiga fokuseringen på nöjdhetsmätningar och istället synliggör vardagens komplexitet på särskilda boenden. Det är kunskap som kan användas både av praktiker, beslutsfattare och forskare för att utveckla en äldreomsorg där äldres aktörskap och delaktighet sätts i centrum.

Om studien

Användarorienterad omsorg är idag den rådande inriktningen inom äldreomsorgen. I Sverige används standardiserade brukarundersökningar för att mäta äldres nöjdhet, men resultaten tolkas ofta felaktigt och äldre personer upplever svårigheter att påverka den vård och det stöd de får inom äldreomsorgen.

Syftet med denna licentiatuppsats är att fördjupa förståelsen av hur äldre personer upplever vardagslivet på särskilda boenden och deras möjligheter till handlingsutrymme i den institutionella miljön. För att undersöka detta samlades data in vid fyra särskilda boenden med hjälp av en kombination av metoder: kvalitativa observationer i gemensamma utrymmen under totalt 68 timmar samt nio kvalitativa intervjuer med äldre personer.

Studien vilar på teoretiska utgångspunkter om aktörers autonomi och social interaktion. En innehållsanalys identifierade centrala aspekter av vardagslivet på särskilt boende, tematiserade som rum, kropp, tid och röst. Dessa teman belyser betydelsen av den fysiska miljön, funktionsförmåga, tidens roll i omsorgsrelationer samt äldres möjligheter att göra sina röster hörda och påverka sin vardag.

Resultaten visar att äldre personer i hög grad anpassar sitt vardagsliv efter boendets institutionella struktur – snarare än att strukturen anpassas efter deras behov och önskemål. Den otydliga gränsen mellan gemensamma utrymmen och privata lägenheter innebär en risk för oavsiktliga integritetskränkningar. Omsorgsrelationerna präglas ofta av tidspress och uppgiftsfokus, vilket minskar möjligheterna till fördjupade möten och lämnar endast korta glimtar av verklig kontakt.

Analysen visar att äldre personer betraktar sina vardagliga möjligheter genom en ”möjlighetshorisont”. Ett starkt ansvarstagande för den egna funktionsförmågan och livssituationen framträder, ofta uttryckt genom lojalitet och tacksamhet. Bakom denna fasad döljer sig dock många outtalade önskningar – då många äldre inte tror att deras önskemål eller behov kan tillgodoses. Detta leder till en betydande förlust av handlingsutrymme.

Studien bidrar med viktig kunskap som kan användas för att förbättra vården och levnadsvillkoren för äldre personer inom särskilda boenden.