Sexualitet och samtycke hos unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning
Avhandling lyfter fram röster som sällan hörs
Den 16 december presenterar Anna Hart sin licentiatavhandling ”Röster som vill höras – Sexuella erfarenheter, samtycke och samtal hos unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning” vid Malmö universitet. Avhandlingen, som bygger på intervjuer med 22 unga vuxna, ger nya insikter om sexualitet, samtycke och behovet av öppna samtal i denna ofta förbisedda målgrupp.
Många av de jag intervjuat har fungerande sexuella relationer och starkt sexuellt agentskap. Men de navigerar också hinder som regler i boendemiljöer, vilket kan påverka samtycket.
Anna Hart, utvecklingssekreterare vid Funktionsstödsförvaltningen och doktorand vid Malmö universitet
Sexuellt agentskap och hinder i vardagen
I studien framkommer att flera unga vuxna kan fatta informerade beslut och uttrycka sina sexuella behov, men att vardagliga hinder ofta påverkar deras integritet. Ett exempel är oskrivna regler i gruppboenden, där behovet av att sätta upp ”Stör ej”-skyltar på dörrar för att undvika personalens intrång har blivit en strategi för att skydda privatlivet.
Att personal visar respekt för de boendes integritet är avgörande, samtycke riskerar annars att hamna i skymundan
Anna Hart, utvecklingssekreterare vid Funktionsstödsförvaltningen och doktorand vid Malmö universitet
.
Trygga rum för samtal efterfrågas
Enligt deltagarna är samtal om sexualitet och intimitet centrala för att navigera sina relationer, men attityder från personal och familj kan vara ett hinder.
Flera unga uttryckte att de vill kunna prata om sina erfarenheter utan att mötas av förmaningar. Det kan handla om att få råd inför en dejt eller ventilera en negativ upplevelse.
Anna Hart, utvecklingssekreterare vid Funktionsstödsförvaltningen och doktorand vid Malmö universitet
Hennes forskning visar också att bemötandet från samtalspartners spelar stor roll för om dessa dialoger alls äger rum.
Stöd för socialarbetare och personal
Anna Hart betonar vikten av att socialt arbete erkänner sexualitet som en del av ett gott liv. Hon hoppas att avhandlingen ska fungera som kunskapsstöd för att skapa tryggare miljöer och öka förståelsen hos personal inom LSS-verksamheter.
Ingrid Kongslöv-Bååth, chef på funktionsstödsförvaltningen i Malmö stad, lyfter fram vikten av detta arbete:
Att investera i forskning som Annas ger oss konkreta verktyg för att förbättra våra verksamheter. Den här studien ger nya perspektiv på hur vi kan stötta våra brukare att leva självständiga och trygga liv. Jag är både stolt och tacksam för det fina samarbetet mellan förvaltningen och universitetet, som möjliggjort Annas gedigna arbete.
Ingrid Kongslöv-Bååth, chef på Funktionsstödsförvaltningen i MALMÖ STAD
Praktiska verktyg och fortsatt forskning
För att stärka insatserna för sexuell hälsa har Anna Hart varit med och utvecklat materialet ”Fråga, lyssna, var intresserad”, som används i arbetsgrupper för reflektion och inspiration. Vid sidan av forskningen ser hon möjligheter att vidareutveckla utbildningar och policys för att möta målgruppens behov.
Anna avslutar:
Alla har en sexualitet, och det är en del av att leva. Det måste vi som arbetar med den här gruppen bekräfta och normalisera.
Anna Hart, utvecklingssekreterare vid Funktionsstödsförvaltningen och doktorand vid Malmö universitet
Om studien
Sexualitet är en grundläggande aspekt av människans liv och omfattar ett brett spektrum av erfarenheter, känslor och relationer. För unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning kan det vara särskilt utmanande att navigera inom detta komplexa område, både på grund av funktionsnedsättningens konsekvenser och som ett resultat av samhälleliga normer, missuppfattningar och hinder för öppen kommunikation. Denna licentiatuppsats undersöker sexualitet hos unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning i förhållande till tre centrala områden: sexuella erfarenheter, samtycke samt samtal med andra om sexualitet och intimitet. Studien är kvalitativ och baserad på unga vuxnas röster, med material från 22 individuella intervjuer.
Uppsatsen är en sammanläggningsavhandling och består av två artiklar. Artikel I, med titeln A Thin Line Between Consent and Abuse – Reflections on Sexual Experiences Among Swedish Young Adults with Intellectual Disabilities, fokuserar på sexuella erfarenheter och förståelser av samtycke. Resultatet visar på stora variationer i sexuella erfarenheter och utmaningar kopplade till sexuellt samtycke. Studien visar att sexuell handlingsförmåga är avgörande för att kunna navigera i sexuella situationer. Detta lyfter fram komplexiteten i deltagarnas sexualliv, där både utmaningar och sexuell handlingsförmåga samexisterar. Artikeln problematiserar samhälleliga uppfattningar som ofta framställer unga vuxnas sexuella erfarenheter med intellektuell funktionsnedsättning enbart som präglade av sårbarhet eller risk, samtidigt som resultatet också speglar mer positiva erfarenheter i målgruppen.
Artikel II, med titeln Sharing Intimate Stories: Conversations with Support Networks About Sexuality and Intimacy Among Young Adults with Intellectual Disabilities in Sweden, undersöker hur unga vuxna samtalar om sina sexuella och intima liv med familj, vänner och stödnätverk. Resultaten antyder att dessa samtal är avgörande för att förstå sexualitet och främja en känsla av sexuell handlingsförmåga hos unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning. Studien visar deltagarnas aktiva roll i att initiera och delta i dessa samtal, vilket ytterligare betonar deras sexuella handlingsförmåga.
En viktig insikt från studien är betydelsen av miljön och personliga egenskaper för att skapa den trygghet som krävs för att dessa samtal ska kunna äga rum. Faktorer som den fysiska miljön, tidpunkten och samtalspartners egenskaper, inklusive öppenhet och ett förtroendeingivande förhållningssätt, visade sig vara avgörande för att skapa en atmosfär där deltagarna kände sig trygga att diskutera intima ämnen. Studien visar dock också att dessa dialoger ofta hindras av restriktiva attityder till sexualitet och intellektuell funktionsnedsättning samt brist på öppen kommunikation kring ämnet.
För socialarbetare och personal, särskilt de som arbetar nära unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning, understryker resultaten vikten av att skapa stödjande miljöer som möjliggör öppna och respektfulla samtal om sexualitet. Att förstå de faktorer som bidrar till en trygg och förtroendeskapande miljö är avgörande för yrkesverksamma som strävar efter att stödja målgruppens sexuella handlingsförmåga.
Sammanfattningsvis bidrar denna studie till fördjupad kunskap om sexuella erfarenheter, samtycke och sexuella samtal bland unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning. Genom att lyfta fram deltagarnas egna röster och reflektioner belyser studien både utmaningar och sexuell handlingsförmåga i målgruppens sexualliv. Resultaten betonar behovet av inkluderande och respektfulla tillvägagångssätt inom socialt arbete för att stödja unga vuxnas sexuella hälsa och välbefinnande. Detta inkluderar att erkänna och främja sexuell handlingsförmåga samtidigt som man skapar trygga miljöer och relationer som möjliggör öppna samtal om sexualitet och intimitet.
Dessa resultat kan ligga till grund för framtida forskning, policyutveckling och praktiska insatser inom socialt arbete. Att ta itu med de identifierade utmaningarna och hindren kommer att förbättra levnadsvillkoren för unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning, så att de kan utforska och uttrycka sin sexualitet på ett tryggt och självständigt sätt, samtidigt som deras sexuella handlingsförmåga respekteras och stärks.