Pappors våld i nära relationer en utmaning för socialsekreterare
Mäns våld mot kvinnor i nära relationer är ett stort samhällsproblem som påverkar kvinnor och barn. Många av de män som utövar våld är också pappor, vilket gör att deras våldsutövande inte bara drabbar kvinnorna utan även barnen. I arbetet med att förebygga och få våldet att upphöra är det viktigt att inkludera dessa pappor, då det är de som i slutändan kan få våldet att upphöra.
Socialsekreterare förväntas att involvera pappor i barnavårdsutredningar för att bedöma hur deras våldsbeteende påverkar deras förmåga att ta hand om sina barn. Socialsekreterarna har också som uppgift att arbeta för att papporna ändrar sitt våldsbeteende och erbjuda insatser för att få våldet att upphöra. Detta har visat sig vara en utmanande uppgift.
En nyligen genomförd studie undersöker hur pappor kan engageras i barnavårdsutredningar som initierats på grund av oro för att de utövat våld mot barnens mamma. Studien består av två vetenskapliga artiklar och en sammanfattande kappa.
Bakom studien står Maria Grönte, licentiat i socialt arbete på Forskarskolan för yrkesverksamma i socialtjänsten vid Malmö universitet och socialsekreterare på Barnahus i Malmö stad. Maria har lång erfarenhet av att arbeta inom den sociala barnavården.
Att engagera pappor i barnavårdsutredningar om våld är en komplex och utmanande process. Detta är något som jag märkt både som socialsekreterare i det direkta klientarbetet med dessa pappor och som forskare inom området. Många gånger möts man som socialsekreterare av motstånd från dessa pappor och det är svårt att prata om våldet.
– Maria Grönte, LIC. i socialt arbete och socialsekreterare i malmö stad
I studien intervjuades 15 socialsekreterare vid totalt 31 tillfällen under deras arbete med 12 pågående barnavårdsutredningar. Dessutom intervjuades sju pappor som genomgått barnavårdsutredningar på grund av deras våld mot barnens mammor och som tagit emot behandling för detta.
Min forskning visar att förmågan att bygga tillitsfulla relationer med papporna är avgörande för att minska skam och främja samarbete, vilket kan användas för att adressera ett våldsamt beteende.
– Maria Grönte, LIC. i socialt arbete och socialsekreterare i malmö stad
Socialsekreterarnas strategier
Den första artikeln fokuserar på socialsekreterarnas strategier för att nå samarbete med papporna. Analysen visar samarbetet främjas av socialsekreterarens förmåga att bygga stabila sociala band, vilket innebär att skapa en god och trygg relation. Genom att bygga dessa band kan socialsekreteraren minska pappans känsla av skam, vilket är avgörande för att kunna arbeta vidare med våldsproblematiken.
Studien visar att socialsekreterarna måste balansera mellan att bygga goda relationer och att adressera våldet. Om socialsekreteraren är för konfrontativ är risken att påföra skam och förlora samarbetet, vilket kan göra det svårt att hjälpa pappan attnå insikt om hur våldet har påverkat de våldsutsattaoch att initiera insatser för att förändra våldsbeteendet. Samtidigt finns en risk att socialsekreteraren, i sin strävan att samarbeta, förminskar våldet.
Pappornas upplevelser
Den andra artikeln belyser pappornas upplevelser av mötet med socialsekreterare. Fokus ligger på hur ideal om faderskap, maktrelationer och skam påverkar pappors upplevelser av att delta i barnavårdsutredningar. När pappans våld uppmärksammas hotas relationen till barnen, vilket utlöser skam eftersom våldet bryter mot idealen om gott faderskap.
Studien visar att pappornas engagemang i utredningarna underlättas när de intar en mer underordnad position och när socialsekreterarna möter dem med omsorg och ett icke-dömande förhållningssätt. Denna dynamik hjälper till att hantera pappans skam och upplevda hot mot relationen till barnen.
Svårt men inte omöjligt
Sammanfattningsvis visar studien att det är svårt men möjligt att engagera pappor i barnavårdsutredningar om våld. Socialsekreterarna behöver hitta en balans mellan att bygga goda relationer och samtidigt adressera våldet, utan att påföra mer skam.
En nyckelaspekt är socialsekreterarnas förmåga att fokusera på våldet som handlingar, snarare än att döma papporna som personer. Detta kan leda till att papporna tar ansvar för och förändrar sitt våldsamma beteende, vilket i sin tur kan skydda både kvinnor och barn.
Denna studie belyser de svårigheter som socialsekreterare står inför när de arbetar med pappor som utövat våld i nära relationer. Forskningens fokus på att bygga förtroendefulla relationer samtidigt som våldet synliggörs, pekar på behovet av noggrant balanserade insatser för att uppnå varaktiga förändringar i pappors våldsamma beteende.
Maria Eriksson, Professor i socialt arbete vid Marie Cederschiöld högskola
Om studien
Studien ingår som en del i Forskarskolan för yrkesverksamma i socialtjänsten (FYS).
Artikel 1 fokuserar på socialsekreterares strategier för att nå pappor med våldsproblematik.
Artikel 2 handlar om pappors upplevelser av mötet med socialsekreterare och inväntar publicering (juni 2024).
Grönte, M., Mattsson, T., & Plantin, L.
Questioned fatherhood in domestic partner abuse/violence: A study on father’s experiences of interactions with social workers in child protection investigations in Sweden.
Studien i sin helhet finns att läsa här:
https://mau.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1858306&dswid=3774