Brukarmedverkan och kunskapsproduktion
Brukarmedverkan är ett fenomen med många benämningar, vilka kan ha små skillnader eller vara helt synonyma med varandra. Olika koncept och begrepp som rör detta lanseras, aktualiseras och florerar kontinuerligt inom forskningen. Vad alla dessa begrepp har gemensamt och vad fenomenet innebär är att de i någon grad inkluderar den grupp som forskningen berör.
Aktionsforskning är utmärkande för att det inte endast innehåller en ambition av att inkludera brukare i forskningen, den sticker ut med sin ambition om att forskningsprocessen ska skapa en positiv förändring för brukarna.

Service- och tjänstedesign har ett marknadsbaserat synsätt där medborgaren eller brukaren av tjänsten ses som en kund och utvecklingen drivs därmed utifrån ett kundperspektiv.
Under forskarskolans årliga forskardagar bjöds Erik Eriksson, socionom och doktor samt Marcus Knutagård, docent, in för att berätta om brukarmedverkan som koncept och deras egna erfarenheter från att ha varit med i projekt som fokuserar på brukarmedverkan. Detta är något som har varit efterfrågat från både forskarskolans doktorander och kommuner samt något som också är en utmaning för forskarskolan och många andra forskningsprojekt att navigera i.

Var och för vem pågår medverkan och vilken kunskap skapar det?
Vilka som inkluderas och varför är några av de absolut största och viktigaste frågorna att ställa sig oavsett var brukarmedverkan planeras. Beroende på detta och vilka erfarenheter och perspektiv som tar plats skapas olika svar och därigenom skapas också kunskapen. Grundantaganden vid brukarmedverkan är att perspektivet spelar roll och att egenupplevda erfarenheter är viktiga.
Vem är brukaren?
Brukare är personer med egen erfarenhet. Vem som är brukaren i forskningen kan vara bredare än vad som ofta antas. Brukarna av forskningen kan vara de individer eller målgruppen som studeras men det kan också vara professionella, politiker eller allmänheten.
Inom forsknings- eller utvecklingsprojekt med brukarmedverkan inom socialtjänsten eller vården antas det ofta att det är vårdtagaren eller klienten som är brukare, och i många fall är det så. Men beroende på projektets utformning och fokus kan även sjuksköterskor eller socialsekreterare vara brukare.
Grader av medverkan
Det finns olika grader av brukarmedverkan i kunskapsproduktion.

Kontroll inom brukarmedverkan innebär att brukarna har kontroll över kunskapsproduktionen. Kollaboration och konsultation innebär ett visst mått av inflytande och delaktighet. Tokenism blir det när något påstås inkludera brukarmedverkan men när det i själva verket inte finns någon reell delaktighet. Detta kan göras för att till exempel legitimera eller saluföra en viss verksamhet.
Viktigt att nämna i sammanhanget är att de olika graderna inte innebär en automatiskt strävan mot den högsta graden av medverkan. Projektets syfte och format i övrigt är det som avgör lämplig grad av medverkan.
Brukarmedverkan i forskning kan bidra till ökad relevans, fördjupad förståelse och mer praktiskt förankrad forskning. Samtidigt är det viktigt att bedriva medverkan på ett seriöst sätt, så att det inte bara blir ’box-ticking’ utan någon verklig möjlighet för deltagarna att påverka projektet.
Erik ERIKSSON, SOCIONOM OCH Doktor i SOCIALT ARBETE


Forskning med brukarinflytande har samma krav på sig som annan forskning och håller samma kvalitet. Den skapar relevans, inte minst för de personer eller den målgrupp som inkluderas i forskningen.
Erik och Marcus nämnde också några intressanta exempel under sin timme tillsammans med oss. Dessa länkas nedan, allra längst ner finns en länk för att ladda ner presentationen.
Avhandling/Bok: Sanktionerat motstånd : Brukarinflytande som fenomen och praktik
Artikel: The naked truth about migrants’ views: User involvement as radical knowledge production
Kurs: Socialt arbete som mobilisering
Projekt: Bostad Först