Att skapa en gynnsam miljö för forskning och praktik i socialt arbete i samverkan
Nyfikenhet, engagemang, resurser – vad krävs egentligen för att skapa bra förutsättningar för praktiknära forskning och forskningsnära praktik?
Den frågan ställdes till deltagarna under forskarskolans konferens Fokus: forskning i socialtjänsten med tema praktiknära forskning och forskningsnära praktik som gick av stapeln den 5 februari i Lund.
Syftet med konferensen var att lyfta möjligheter och utmaningar med olika former av forskning och praktik i samverkan, utbyta erfarenheter samt vara en mötesplats för forskare och yrkesverksamma i socialtjänsten med chans till att knyta kontakter. Totalt deltog 150 personer under konferensen, som gav värdefulla insikter om vikten av forskningsbaserad praktik.
Att akademi och praktik kan bli likvärdiga partners i ett implementeringsarbete. Att forskning utgår från brukarnas behov, att vi vågar fråga dem och vara öppna för alla svar samt att praktiken vågar ifrågasätta invanda mönster.
– Konferensdeltagare
Det krävs att det finns upparbetade strukturer och rutiner och att inte ansvaret läggs på individnivå. Det krävs också att tid och resurser finns. Intresse och vilja finns tror jag.
– Konferensdeltagare
Centrala teman som lyftes handlade om egenskaper som uthållighet, kreativitet, vilja och intresse men även om förutsättningar som tillgänglighet, stabila organisationer, struktur, tid och förståelse för varandras förutsättningar och villkor. På konferensen möttes praktiker, representanter från nationella myndigheter och forskare för att prata om detta samt lyssna in och diskutera olika perspektiv, möjligheter och praktiska exempel på forskning och praktik inom socialt arbete i samverkan.
De forskningsprojekt som forskarskolans tio första doktorander ska genomföra, presenterades på konferensen i form av affischer. Senare i vår kommer projekten att presenteras på forskarskolans hemsida.
En kunskapsbaserad praktik och den professionella expertisen
Seniorprofessor Terje Ogden var på plats för att berätta om Norges arbete med och egna erfarenheter av att implementera och utvärdera interventioner för förebyggande och minskning av allvarliga beteendeproblem bland barn och ungdomar var. Han inledde sin föreläsning med att definiera praktikrelevant och klientcentrerad forskning:
• Om individinriktade åtgärder, organisationsmetoder, arbetsprocesser och strukturer
• Om de målgrupper och miljöförhållanden som orsakar problem
• Om mötet mellan klienter och tjänster – hur barn och föräldrar möts i tjänsterna, hur tjänsterna informerar och involverar barn, ungdomar och deras föräldrar
• Om kontakt och samarbete mellan den sociala barnavården, förskolor, skolor och hälsovård: hur tjänsterna samarbetar på kommunnivå och vertikalt mellan administrationsnivåer från kommun till stat.
Från Terje Ogdens presentation
Han pratade även om vikten av brukarmedverkan och delaktighet samt sist men inte minst, argument för en kunskapsbaserad praktik:
• Att både forskare och utövare ska använda bästa kunskap om “vad som fungerar”
• Begränsar professionell frihet och metodfrihet till att handla om verksamma interventioner
• Erfarenhetskunskap och professionellt omdöme används för att säkerställa god efterlevnad och kvalitet
Från Terje Ogdens presentation
Gunilla Avby, filosofie doktor i pedagogik, pratade under sin föreläsning bland annat om den tysta kunskapen som en del av den professionella expertisen, och att försöka sätta ord på vad som görs och varför. Det är först då som det går att börja undersöka och bygga vidare på denna implicita kunskap – eller utmana den.
Lärande är en krävande aktivitet, inte minst krävs det mod att våga utmana existerande rutiner och omhulda den osäkerhet som uppstår i processen.
Ur Gunilla avbys bok, Att utveckla professionell expertis (sid. 154)
Forskning i samverkan och det gemensamma lärandet
Charli Eriksson, professor emeritus i folkhälsovetenskap – höll i ett föredrag kring transdisciplinär och participatorisk forskning, där det förstnämnda kort och gott innebär samverkan mellan forskare och praktiker, något som förutsätter:
• En tydlig och klar ledning
• Ett klart uttalat mål
• Tillräckligt med resurser
• Att skillnader identifieras och respekteras
Från Charli Erikssons presentation
Participatorisk forskning bygger på ”vanliga” människors deltagande i forskningsprojekt, att t. ex. medarbetare eller medborgare på en arbetsplats eller i lokalsamhället tillsammans genomför ett forskningsprojekt med en forskare. Detta utgår bland annat från principen att kunskap fördjupas när den skapas kollektivt.
En kunskapsbaserad praktik behöver praktikbaserad forskning.
Sofia Kjellström, professor i kvalitetsförbättring och ledarskap hade liknande beröringspunkter, när hon under sitt seminarium gick igenom och därefter lät deltagarna diskutera interaktiv forskning som bygger på:
• Skapa forskning tillsammans med praktiken, inte för eller på praktiken
• Tillit & ömsesidiga relationer
• Delaktighet
• Reflektion tillsammans
• Utforska tillsammans
Från Sofia Kjellströms presentation
Dagen fylldes med inspel av konferensens talare kring inspiration och möjligheter för praktiknära forskning och forskningsnära praktik men också med tips på tillvägagångssätt för att lyckas med samverkan.
De goda exemplen
Flera fina exempel på god samverkan mellan forskning och praktik presenterades under konferensen. Marcus Knutagård, professor i socialt arbete, berättade om forskningsprojektet Bostad Först för att minska hemlöshet.
Det Forte-finansierade forskningsprojektet Förälder på avstånd, ett samarbete mellan Göteborgs universitet samt flera regioner och kommuner, presenterades av Therése Wissö, som driver projektet tillsammans med två andra forskare. Projektet undersöker socialtjänstens stöd till placerade barns föräldrar samt kommunernas förbättringsarbete inom området.
Öppenvårdsmottagningen Maria Malmö och deras aktiva arbete med forskning genom projekten Trestad, UngDOK och FINSAM-projektet Tramadol Maria Malmö presenterades av Maria Almazideo, socionom och enhetschef samt Alexander Holmstedt, psykiatrisjuksköterska.
Martina Takter, som arbetar som närståendekoordinator i Malmö stad och sedan länge har arbetat och forskat parallellt, medverkade på konferensen för att berätta om sina erfarenheter kring detta. Hon har tre studier bakom sig om effekten stöd har på anhöriga och en kommande rapport på ingång i samarbete med Anhörigas Riksförbund.
Nästa Fokus: forskning i socialtjänsten
Tapio Salonen, professor i socialt arbete, knöt ihop dagen genom en historisk tillbakablick på det sociala arbetets utveckling och därefter tog forskarskolans föreståndare Kerstin Svensson vid för att bjuda in till forskarskolans nästa konferens:
Den 10 februari 2021 i Växjö Konserthus!
Konferensen påminde oss om att forskare och praktiker kan fungera som två tennisspelare – vi spelar efter samma regler men på varsin sida av nätet. De tio som redan är antagna till forskarskolan för yrkesverksamma i socialtjänsten får pröva att stå med fötterna på varsin sida om nätet.
Josefine Johansson, akademikerförbundet ssr (blogg)
Forskarskolan ska verka som ett nav för utveckling och spridning av tvärvetenskaplig välfärdsforskning i Sverige, med stark anknytning till akademin och den intresserade publiken. En del i att tillgängliggöra den kunskap som forskarskolan kommer att producera är att arrangera en årlig nationell konferens (Fokus: forskning i socialtjänsten) för socialtjänsten och andra organisationer som verkar inom området.
Text och bild: Sofia Rydh